Jump to content

Edit History

Ingper

Ingper

Men när reläet drar får det inte sin ström från panelen, laddlampan och kablaget, utan direkt från generatorn. Spänningsfallet i kablarna till panelen spelar inte så stor roll, eftersom strömmen till reläet inte kommer därifrån:

 

När generatorn inte laddar lyser laddlampan eftersom D+ ligger till jord via en lindning (rotorlindningen nedan). Andra sidan på laddlampan ligger till 12V. Strömmen genom lindningen via laddlampan krävs för att magnetisera och "få igång" generatorn.

När generatorn laddar höjs spänningen på D+ till  omkring 12V och det blir ingen spänning över lampan längre, som slocknar. Men denna 12V som kommer ut från D+ drar då också sammankopplingsreläet (som ju sitter nära motorn och inte via eventuellt klena kablar från panelen).

 

Drar ett anslutet relä för mycket styrström (för stort relä) är risken att strömmen genom laddlampan hellre går till jord via reläets spole istället för lindningen, och laddningen får svårare att komma igång.

AlternatorSchematic.jpg

Ingper

Ingper

Men när reläet drar får det inte sin ström från panelen, laddlampan och kablaget, utan direkt från generatorn. Spänningsfallet i kablarna till panelen spelar inte så stor roll, eftersom strömmen till reläet inte kommer därifrån:

 

När generatorn inte laddar lyser laddlampan eftersom D+ ligger till jord via en lindning (rotorlindningen nedan). Andra sidan på laddlampan ligger till 12V. Strömmen genom lindningen via laddlampan krävs för att magnetisera och "få igång" generatorn.

När generatorn laddar höjs spänningen på D+ till  omkring 12V och det blir ingen spänning över lampan längre som slocknar. Men denna 12V drar då också sammankopplingsreläet (som ju sitter nära motorn och inte panelen).

 

Drar ett anslutet relä för mycket styrström (för stort relä) är risken att strömmen genom laddlampan hellre går till jord via reläets spole istället för lindningen, och laddningen får svårare att komma igång.

AlternatorSchematic.jpg

Ingper

Ingper

Men när reläet drar får det inte sin ström från panelen, laddlampan och kablaget, utan direkt från generatorn. Spänningsfallet i kablarna till panelen spelar inte så stor roll, eftersom strömmen till reläet inte kommer därifrån:

 

När generatorn inte laddar lyser laddlampan eftersom D+ ligger till jord via en lindning (D+ är lampanslutningens vänstra sida nedan). Andra sidan på laddlampan ligger till 12V. Strömmen genom lindningen via laddlampan krävs för att magnetisera och "få igång" generatorn.

När generatorn laddar höjs spänningen på D+ till  omkring 12V och det blir ingen spänning över lampan längre som slocknar. Men denna 12V drar då också sammankopplingsreläet (som ju sitter nära motorn och inte panelen).

 

Drar ett anslutet relä för mycket styrström (för stort relä) är risken att strömmen genom laddlampan hellre går till jord via reläets spole istället för lindningen, och laddningen får svårare att komma igång.

AlternatorSchematic.jpg

Ingper

Ingper

Men när reläet drar får det inte sin ström från panelen, laddlampan och kablaget, utan direkt från generatorn. Spänningsfallet i kablarna till panelen spelar inte så stor roll, eftersom strömmen till reläet inte kommer därifrån:

 

När generatorn inte laddar lyser laddlampan eftersom D+ ligger till jord via en lindning (D+ är lampanslutningens vänstra sida nedan). Andra sidan på laddlampan ligger till 12V. Strömmen genom lindningen via laddlampan krävs för att magnetisera och "få igång" generatorn.

När generatorn laddar höjs spänningen på D+ till  omkring 12V och det blir ingen spänning över lampan längre som slocknar. Men denna 12V drar då också sammankopplingsreläet (som ju sitter nära motorn och inte panelen).

 

Drar ett anslutet relä för mycket styrström (för stort relä) är risken att strömmen genom laddlampan hellre går till jord via reläets spole istället för lindningen, och laddningen får svårare att komma igång.

atl_wiring.png

Ingper

Ingper

Men när reläet drar får det inte sin ström från panelen, laddlampan och kablaget, utan direkt från generatorn:

 

När generatorn inte laddar lyser laddlampan eftersom D+ ligger till jord via en lindning ("rotor" på bilden). Andra sidan på laddlampan ligger till 12V. Strömmen genom lindningen via laddlampan krävs för att magnetisera och "få igång" generatorn.

När generatorn laddar höjs spänningen på D+ till  omkring 12V och det blir ingen spänning över lampan längre som slocknar. Men denna 12V drar då också sammankopplingsreläet (som ju sitter nära motorn och inte panelen).

 

Drar ett anslutet relä för mycket styrström (för stort relä) är risken att strömmen genom laddlampan hellre går till jord via reläets spole istället för lindningen, och laddningen får svårare att komma igång.

atl_wiring.png

Ingper

Ingper

Kjellg skrev 31 minutes ago:

 Tar det fra hodet nå men mener ladelampe trakk ca 150mA og da var spenningsfallet på over 0,7 volt. Så ja, rele for å styre rele kan vel være på sin plass her. 

Men när reläet drar får det inte sin ström från panelen, laddlampan och kablaget, utan direkt från generatorn:

 

När generatorn inte laddar lyser laddlampan eftersom D+ ligger till jord via en lindning ("rotor" på bilden). Andra sidan på laddlampan ligger till 12V. Strömmen genom lindningen via laddlampan krävs för att magnetisera och "få igång" generatorn.

När generatorn laddar höjs spänningen på D+ till  omkring 12V och det blir ingen spänning över lampan längre som slocknar. Men denna 12V drar då också sammankopplingsreläet (som ju sitter nära motorn och inte panelen).

 

Drar ett anslutet relä för mycket styrström (för stort relä) är risken att strömmen genom laddlampan hellre går till jord via reläets spole istället för lindningen, och laddningen får svårare att komma igång.

 

https://www.picoauto.com/images/uploads/case-studies/atl_wiring.png



×
×
  • Create New...