Det var den derre Pesten, da...

[Stian S]

Jo jøss, kjøpte meg seilbåt og begynte på pussen.

Skrapte av alt bunnstoff da dette satt dårlig, og det viser seg at båten har et plastpest-"problem".

 

Har lest det som står i kategoriregisteret her, og andre steder, men er usikker på hvordan jeg bør håndtere dette.

 

Skulle derfor ha fått noen til å ta en titt på om det er lite eller mye, er det noen som føler seg kallet?  Båten ligger i Fjeldkilen Marina utenfor Fredrikstad.

 

Stian

[Allan E]

Kan du få redusert prisen pga dette?

Det er vist en del jobb men det går an å få det bra igjen.

[Stian S]

Trolig muligheter for redusering, ja, men da hadde det vært greit å visst noe om omfanget først.

 

Stian

[Hulda]

Trolig muligheter for redusering, ja, men da hadde det vært greit å visst noe om omfanget først.

 

Sjekk denne siden: http://www.gbmarintech.no/

Grunnen til plastpest skal jeg ikke innlede noen diskusjon om. Selv hadde jeg en båt som lå i vannet hele året med en uke på land i ni år uten antydning til plastpest. Andre båter ser ut til å være født med skavanken. Enkelte båtprodusenter ser ut til å være mer utsatt enn andre. Fikse dette er en heller kostbar affære. Vil anbefale at du tar kontakt med selger, som sansynligvis har visst om pesten hvis det er stoffet oppå blærene. Sjekk også om rep. kan dekkes gjennom forsikring. Fikse en båt med pest koster penger, naturligvis avhengig av hvor stor båten er.

[Tormod]

Hei Stians.

 

Kan ikke noe om emne, men jeg fant en link http://www.baatkonsulent.no/page3.html

ta en titt å se om du blir noe klokere..

 

Så får vi håpe på en lykkelig løsning:)

[Lotus]

Hvorfor gjøre noe som helst? Noen små blærer har da aldri gjort noen skade?

 

Et firma forutsetter at plastpesten skyldes dårlig herding av polyesteren og at løsningen er å putte båten i badstua på 80-90-100 grader slik at den etterherder.

 

Jaha. Hva hvis problemet ikke skyldes herdingen, men rett og slett dårlig polyestermetting av glassfiberen? Liten vits i å grille båten da?

 

Hva hvis problemet skyldes dårlig feste mellom gelcoatlaget og resten av glassfiberlagene? At resten av glassfiberlagene faktisk er tilstrekkelig mettet med herdet polyester? Hvilke skader gjør da noen blærer i gelcoaten?

 

På noen firmasider virker det som om plastpesten er smittsom og brer seg til hele skroget hvis den først er oppdaget et sted. Virkelig?

 

Og har man først pesten vil hele skroget etter hvert delamineres og miste sin styrke. Mmmmm, ja og ha. Fysj for noe greier.

 

Reparasjoner i 50-100.000 kroners klassen. Full sandblåsing og fjerning av gelcoaten. Påsmurning av epoxy. Helsparkling.

 

Så det drøye cm-tykke glassfiberarmerte polyesterskroget kan ta kvelden pga dårlig gelcoat? Gelcoaten er bare pyntelaget uten styrkemessig betydning. Hvorfor herje så med noen blærer? Så mye jobb og alt man gjør er å erstatte en millimeter eller to bestående av blærete gelcoat med et lag epoxy?

 

Hva hvis årsaken lå i mikroskopiske hulrom pga umettet glassfiber litt lenger inn i skroget? Lite hjelp med ny ytterhud da? Eller?

 

Og skroget, med eller uten epoxy. Det suger vann uansett. Utenfra eller innenfra, litt her og litt der. Skroget blir gjennomvått. Om du ikke er sikker på noe annet, kan man i alle fall være sikker på det.

 

Ok. Dårlig herdeprosess lager problemer.

Hva med god herding men glassfibermatter ikke tilstrekkelig gjennomtrukket av polyester? Tomrom som fylles med vann og lager mer problemer.

Dårlig heft mellom gelcoat og innerlag? Problemer, men bare kosmetiske? Som forsvinner i løpet av vinteren på land?

 

Finn ut hvike områder som har blærer.

Finn ut om det bare er under gelcoaten eller om det gjelder lenger inn i glassfiberen.

Skyldes det en eller annen slags ufullstendig herding? Hva er så botemiddelet? Grilling?

Skyldes det i stede områder med umettede glassfibre? Og hva kan gjøres med det? De kan ikke godt mettes på nytt.

Hva hvis glassfiberen er mettet med polyester og polyesteren herdet? Finnes det små luftbobler her og der? Er det et problem eller bare en bagatell?

 

Mange små bobler eller færre større? Et begrenset område eller hele skroget? Hvor stort er problemet? Eller lite?

 

Er båten nesten ny med mange store blærer eller mange år og har få blærer? Små blærer?

 

Cluet er nok å ikke gjøre problemet større enn det er. Kanskje ved å ikke gjøre noe som helst?  Og hvis man gjør noe, er det jo en fordel å gjøre det rette. Og hvordan vet man hva som er det rette? Kanskje ved å finne årsaken til akkurat dine bobler?

 

Lotus

 

[Jonny]

Hei Stian*

 

Dette var nok et fornuftig og godt innlegg i fra Lotus, men i tilegg står der mye om plastpest her:

 

https://baatplassen.no/i/YaBB.php?board=...217269;start=13

 

og litt her:

 

https://baatplassen.no/i/YaBB.php?board=...0483226;start=6

 

Det er vanligvis ikke så alvorlig, men lykke til uansett.

 

Mvh Jonny

[Kaisa2]

Glad jeg ikke har plastbåt. Firmaet Nils Malmgren har lang og god erfaring med denne sykdommen. De har sikkert ikke noe imot at jeg vedlegger   deres gode beskrivelse på årsaker og remedi, Jeg er selv bare urolig for pelemark og råte. God sommer

--------------------------------------------------------------------------------

 

Böldpest i polyesterskrov (osmos)

Båtar byggda av omättad polyester och glasfiber drabbas ibland av blåsbildning. Denna blåsbildning har i Sverige fått ett namn, nämligen Böldpest.

 

 

De blåa pilarna motsvarar vatten.

Glasfibern motsvaras av den gröna ringen.

Glasfibern är omgiven av polyester.

I detta läge är allt bra.

 

Vatten har trängt in i

polyestern. Ringen runt

glasfibern visar att sizeningen på

glasfibern börjat lösa upp sig.

 

Trycket har nu blivit så stort att

sprickor och blåsbildning bildas i

laminatet.

Vätskan fortsätter ut i sprickorna.

 

Trycket från den osmotiska cell som

bildats runt glasfibern har nu blivit så

stor att mikrosprickorna kommer ut

till ytan och spricker.

För att blåsbildning skall uppkomma måste ett antal givna faktorer finnas.

För det första måste det finnas ett laminat av glasfiber och omättad polyester. Gelcoatskiktet i sig drabbas aldrig av blåsor. Glasfibern spelar alltså en roll i sammanhanget. För det andra måste laminatet ha tillgång till vatten. Ett torrt laminat ger aldrig några blåsor. Uppenbarligen är det kombinationen omättad polyester-glasfiber-vatten som på något sätt bildar blåsor.

Om vi kortfattat studerar dessa ämnen i tur och ordning så kan vi konstatera följande:

 

En ester är en kemisk förening som bildats av en syra och en alkohol. Etylacetat är en förening av etylalkohol och ättiksyra. En polyester är ofta en förening mellan ftalsyra och en glykol. Kännetecknande för estrar är att de är hydrolyserbara vilket innebär att inverkan av alkali eller syra på estern, bryter ner densamma till utgångsämnena.

 

En härdad polyesterplast har en vattenabsorption som är relativt stor, därtill kommer att en del lågmolekylära substanser är vattenlösliga.

 

Om vi så betraktar glasfibern som används till armering i laminatet så finner vi att den inte består av endast glas. För det första är glasfibern ytbehandlad (sizen) för att vidhäftningen till polyestern skall bli så bra som möjligt. Är laminatet byggt av glasfibermatta så har vi ytterligare ämnen som skall binda samman fiberknippen. Man skiljer på pulverbunden och emulsionsbunden glasfibermatta. De ämnen som glaset är behandlat med är delvis vattenlösligt.

Vatten slutligen, är ett av de bästa lösningsmedel som finns. Till och med guld är lösligt i vatten, inte mycket men ändå.

 

Det vatten som tränger in i laminatet är relativt rent. Saltet i havsvatten är en för stor molekyl för att tränga genom gelcoatskiktet och blir kvar på utsidan. Ju renare vattnet är desto bättre är det som lösningsmedel.

 

Om vi nu lägger samman de faktorer vi känner kan man tänka sig följande förlopp. Vatten absorberas i laminatet. Det går långsamt men går mot mättnad. De vattenlösliga substanserna i polyesterplasten går i lösning. Polyesterplasten ökar i volym och tappar i hållfasthet.

Runt glasfibertrådarna finns en högkoncentration av vattenlösliga ämnen. När vattnet når dessa ämnen löses de men kan inte transporteras ut i polyesterplasten, p g a att de lösta molekylerna är för stora. Situationen blir alltså att vatten kan tränga in mot fibern men de lösta ämnena kan inte komma bort. Vi har vad man kallar för en osmotisk cell. Inne i cellen ökar trycket så länge som vatten tränger in. Trycket blir till slut så stort att en blåsa bildas eller att laminatet spricker.

 

Detta är dock inte hela sanningen. De lösta ämnen som finns inne i den osmotiska cellen och de lösta ämnen som anrikas utanför har förmågan att hydrolysera polyesterplasten. Vid hydrolysen återbildas ftalsyra och glykol som också är vattenlösliga. Det osmotiska trycket ökar ytterligare och blåsor blir större o s v.

 

För att minska hastigheten på det beskrivna förloppen kan man belägga polyester laminatet med skikt som minskar vatteninträngningen.

Det bästa tänkbara är speciellt formulerad lågmolekylär epoxiplast som appliceras utan tillsatser av lösningsmedel.

 

I Nils Malmgren AB:s produktsortiment finns NM Böldspärr FS023, Arbetsbeskrivning.

 

Av vad som ovan beskrivits framgår att polyesterlaminatet måste vara uttorkat före epoxibehandling och att alla blåsor (kratrar) öppnats. Är det många blåsor, avlägsnas hela gelcoat skiktet före behandling. Annars fortsätter processen.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

 

© Nils Malmgren AB

[Lotus]

Firmaet Nils Malmgren har lang og god erfaring med denne sykdommen.

--------------------------------------------------------------------------------

 

Om vi nu lägger samman de faktorer vi känner kan man tänka sig följande förlopp. Vatten absorberas i laminatet. Det går långsamt men går mot mättnad. De vattenlösliga substanserna i polyesterplasten går i lösning. Polyesterplasten ökar i volym och tappar i hållfasthet.

Runt glasfibertrådarna finns en högkoncentration av vattenlösliga ämnen. När vattnet når dessa ämnen löses de men kan inte transporteras ut i polyesterplasten, p g a att de lösta molekylerna är för stora. Situationen blir alltså att vatten kan tränga in mot fibern men de lösta ämnena kan inte komma bort. Vi har vad man kallar för en osmotisk cell. Inne i cellen ökar trycket så länge som vatten tränger in. Trycket blir till slut så stort att en blåsa bildas eller att laminatet spricker.

 

Detta är dock inte hela sanningen. De lösta ämnen som finns inne i den osmotiska cellen och de lösta ämnen som anrikas utanför har förmågan att hydrolysera polyesterplasten. Vid hydrolysen återbildas ftalsyra och glykol som också är vattenlösliga. Det osmotiska trycket ökar ytterligare och blåsor blir större o s v.

Hmmm..... Litt fintenking her....

Hvis vann alltid kommer inn i skroget og polyesteren i skroget alltid inneholder molekyler som er vannløslige, ja da skulle alle skrog utvikle plastpest. Men det gjør de jo ikke. Veldig mange skrog utvikler aldri plastpest noensinne. Selv om de er gjennomtrukket av vann. Det er jo litt pussig. Kanskje konklusjonen om at noe av polyesteren alltid vil løse seg i vann ikke stemmer?

 

Noen påstår tvert imot at polyesterarmert glassfiber, fullt ut mettet med polyester og riktig herdet aldri vil utvilke pest uansett om de ligger gjennomtrukket i vann i 100 år. Ganske pussig hvordan meningene spriker blandt de profesjonelle aktørene i markedet.

 

Lotus

[Ingar]

Hvis vann alltid kommer inn i skroget og polyesteren i skroget alltid inneholder molekyler som er vannløslige, ja da skulle alle skrog utvikle plastpest.

Det slo meg også.

Hadde denne påstanden holdt vann burde det iallfall eksistert mange skrog som var kondemnable pga pest.

Men bekjent finnes det ingen slike kjente tilfelle.......

 

Ut fra min erfaring er det kun en ting som fører til pest: Luftblærer mellom coat og laminat, altså fra produksjonen av båten.

Alle båter har større eller mindre mengder luftblærer, men om/når man får pest er avhengig av mange faktorer.

 

Men selv om det egentlig bare er et kosmetisk problem  er det fortsatt slikt hysteri omkring dette at man bør få et skikkelig prisavslag.

[Kjelli]

Ut fra min erfaring er det kun en ting som fører til pest: Luftblærer mellom coat og laminat, altså fra produksjonen av båten.

Alle båter har større eller mindre mengder luftblærer, men om/når man får pest er avhengig av mange faktorer.

Et lite innspill her, uten at jeg har den store kunnskapen om det: Hvis der ligger vann i luftblærer, vil ikke disse sprenges ut om vinteren når det fryser?

En som sa meg en gang, at grunnlaget for plastpest, legges under støping.

 

mvh

Kjelli

[Gunga Din]

Hej Stians !

 

 

Er du sikker på att det er plastpest/böldpest ?

 

Kansje en dumt spm, det kansje du redan konstaterat !

 

men faktum er böldpest till övervägande del drabber båter

som ligger i ferskvann eller ännu hellre i brakkvann.

 

det er ganske få båter som får dette som ligger i saltvann!

 

men din båt kansje har legat i noen elvmynning eller noe sådant ?

[Suzuki]

båten har vel liggi i Fredrikstad området, og der har vi vel utløpet av en større elv ?

 

Suzuki

[Stian S]

Båten har liggi en del år ute uten å ha blitt tatt opp i noen særlig grad.

Den har liggi utenfor Vesterelva i Fredrikstad, altså det rette miljøet for pest.

 

Blærer, guffe som lukter vondt a'la eddik er vel relativt sikre tegn.  Har fått tak i navn og nummer på en kar, skal høre om han kan ta en titt i løpet av uka.

 

Stian

[Gunga Din]

Båten har liggi en del år ute uten å ha blitt tatt opp i noen særlig grad.

Den har liggi utenfor Vesterelva i Fredrikstad, altså det rette miljøet for pest.

 

Blærer, guffe som lukter vondt a'la eddik er vel relativt sikre tegn.  Har fått tak i navn og nummer på en kar, skal høre om han kan ta en titt i løpet av uka.

 

Stian

ja det låter ju misstenkt ! er det mycket? hele bunn?

[Stian S]

en god del, skal stikke ned og ta noen bilder i morra, om jeg rekker.

 

Stian

[Gunga Din]

en god del, skal stikke ned og ta noen bilder i morra, om jeg rekker.

 

Stian

såg du hemsidan för Mirage-ägare som jeg fann på internet?

[Stian S]

Leisure owners? Joda, har sett den.

 

Har ikke meldt meg inn ennå :)

 

Stian