Dysespisser VP TAMD63P

[ebonita]

En liten rapport från mitt spridar-projekt.

 

Eftersom jag hur som helst inte skulle kunna klara alla moment vid kontroll och inställning så bestämde jag mig trots allt för att ta in konsulthjälp för demontering av spridarna. Jag tillverkade själv ett litet avdragarverktyg

 

 

och med hjälp av det så gick det utan problem att ta ut alla 12 spridarna på en dryg timme och utan att någon kopparhylsa kom loss.

 

 

I efterhand kan jag konstatera att jobbet inte var svårt och att jag utan vidare skulle kunnat klara demonteringen själv.

 

Efter kontroll fick jag efter några dagar besked att samtliga spetsar behövde bytas. Jag vet inte exakt anledning, men man får ju lita på expertisen.

 

Spetsarna till mina motorer heter DLLA 145P 659 och kostar SEK 1560 enligt Volvos katalog vilket skulle ge den nätta summan av SEK 18720:- för 12 st. Plus sedan justering och montering....

 

Efter lite Googling hittade jag en leverantör som sålde 6 st för  SEK 140:- (!) per styck som jag genast beställde.

 

Resterande 6 hittade jag hos Turbo Diesel UK och dom kostade mig SEK 550 kronor per styck levererade till min adress.

 

Summan blev SEK 4200:- för alla 12 med frakter. Inte gratis direkt, men det räddade vintersemestern i alla fall...

 

 

Här är hälften av leveransen, men alla såg likadana ut i originalförpackning.

 

Nu avvaktar jag att injusteringen blir klar så att spridarna kan återmonteras.

 

 

 

Redigert 22.Januar.2019 av ebonita (see edit history)

[ebonita]

Så har det justerade dyserna kommit tillbaka på plass i min båt.

 

Hade hjälp till det också, och samtidigt så justerade vi ventilerna. De flesta avgasventiler stod lite löst.

 

Och slutsumman för hela kalaset stannade väl runt 10-tusenlappen utan att gå in på detaljer...

Är ju en slant, men i alla fall bara hälften av mitt worst case scenario...

 

[nor star 290..]

Merket du noe endring med tanke på røyk og soting

[pipe]

Da var dysene i orden men det hjelper jo ikke stort når motoren din tæres opp innvendig.
Selv om kjølevæsken ser fin ut etter 20 år så er det ikke sikkert det er rusthemmer igjen i den.

Redigert 17.Mars.2019 av pipe (see edit history)

[ebonita]

Ref nor star 290:   Merket du noe endring med tanke på røyk og soting

 

Båten på land ytterligare någon vecka.

Skall försöka återkomma efter sjösättning.

 

 

Ref pipe: Da var dysene i orden men det hjelper jo ikke stort når motoren din tæres opp innvendig.
Selv om kjølevæsken ser fin ut etter 20 år så er det ikke sikkert det er rusthemmer igjen i den. 

 

Intressant men sådana overifierade uttalanden känns inte helt övertygande.

 

Har Du egna erfarenheter som bekräftar just detta att rostskador inträffar trots att frostskyddsvätskan är klar och fin så skulle det ju vara intressant om Du vill berätta exakt vad som har hänt?

 

Redigert 17.Mars.2019 av ebonita (see edit history)

[Jannmar]

pipe skrev 1 time siden:

Da var dysene i orden men det hjelper jo ikke stort når motoren din tæres opp innvendig.
Selv om kjølevæsken ser fin ut etter 20 år så er det ikke sikkert det er rusthemmer igjen i den.

 

ebonita skrev 40 minutter siden:

Intressant men sådana overifierade uttalanden känns inte helt övertygande.

Problemet

I kjølevæsken tilsetter produsentene kjemikalier som skal være syrenøytraliserende. Disse kjemikaliene brukes opp og brytes ned. Dette skjer ikke i takt med reduksjon av frysepunktet. Metall skades av metallerosjon og avleiringer reduserer kjølingen. Slanger ødelegges fra innsiden gjennom elektrokjemisk nedbryting.

[ebonita]

Tack för synpunkter,

jo jag känner väl till glykolens funktion som frostskydd och med korrosionsretarderande tillsatser som eventuellt tappar sin effekt med tiden.

 

Och jag jobbade under min uppväxt på bensinstation och på den tiden tillhörde det den normala proceduren att vid tankning 'kontrollera olja och vatten'. Så jag har tittat ner i många kylare, och dessutom bytt kylvatten på många bilar. Min erfarenhet är då att kylvatten ofta blir brunfärgat med tiden vilket jag tolkar som ett resultat av rostbildning någonstans i motorn.

 

 

Min konkreta fundering är då: skulle det kunna utvecklas rost i motorn utan att kylvattnet blir missfärgat av det?

Eller omvänt: Borde inte kylvattnet börja bli missfärgat ganska snabbt om rostangrepp uppstår och därmed rent av kunna ses som en indikator på det?

 

 

PS1: det visade provet är från 2011, jag skall vid tillfälle ta ett nytt för jämförelsens skull.

 

PS2: Jo jag är givetvis oxå rädd om mina dyrgripar i källaren.....

Redigert 18.Mars.2019 av ebonita (see edit history)

[index]

pipe skrev On ‎17‎.‎03‎.‎2019 at 18.53:

Da var dysene i orden men det hjelper jo ikke stort når motoren din tæres opp innvendig.
Selv om kjølevæsken ser fin ut etter 20 år så er det ikke sikkert det er rusthemmer igjen i den.

 

Er dette noe du har erfaring med siden du uttaler deg så sikkert? Jeg har til dags dato aldri sett skader som kan relateres til gammel frostvæske, og jeg har skrudd på mye gammelt og heller aldri skiftet frostvæske I utide....

[seilfred]

Er det ikke der en slik en kommer inn i bildet, hvis man vil spare på kronene ved å ikke bytte glykol-blanding for ofte?:

 

https://www.biltema.no/bil---mc/bildeler/Kjolesystem/radiatorer/optisk-glykol--og-vaskemaler-2000020669

[Komodo]

Nei, den måler frysepunktet. Som du ser av teksten @Jannmar har limt inn så henger ikke nødvendigvis frysepunktet sammen med korrosjonsinhibitatorene.

[X10an]

index skrev for 3 timer siden:

Jeg har til dags dato aldri sett skader som kan relateres til gammel frostvæske, og jeg har skrudd på mye gammelt og heller aldri skiftet frostvæske I utide....

 

Samme erfaring herfra... Om man ser bort fra ekstreme tilfeller av brun misfarget grov slush, der det egentlig er høyst usikkert hva som har vært påfylt til å begynne med.

[seilfred]

Komodo skrev for 2 timer siden:

Nei, den måler frysepunktet. Som du ser av teksten @Jannmar har limt inn så henger ikke nødvendigvis frysepunktet sammen med korrosjonsinhibitatorene.

 

Det har du rett i. Da lærte jeg også det idag?

[pipe]

10 hours ago, index said:

Er dette noe du har erfaring med siden du uttaler deg så sikkert? Jeg har til dags dato aldri sett skader som kan relateres til gammel frostvæske, og jeg har skrudd på mye gammelt og heller aldri skiftet frostvæske I utide....

Jeg vil ikke si at bytte av frostvæske vært tyvende år er å bytte i utide.
Alle motor og kjølevæske produsenter sier at kjølevæske skal byttes med noen års i intervaler.
De korreksjonshemende egenskapene brytes ned over tid sant at kjølevæsken kan blir mere aggresiv så det går utover pumper,slanger,varmevekslere,kokepunkt og sikkert mere til.
At noen duder på nett ikke har sett skader eller nytten av å bytte frostvæske som i dette tilfelle er 20 år gammel gjør meg ikke overbevist at det er ett smart sted å spare penger.

For å svare på spørsmålet har jeg ingen erfaring med å bruke frostvæsken i noen ti år og hva dette kan medføre av skader.
Jeg forholder meg til hva motorprodusentene og fagfolk mener om saken isteden for å se hvor langt det går ann å strekke strikken.
 

Redigert 19.Mars.2019 av pipe (see edit history)

[ebonita]

Nu var det ju Du pipe som opåkallat tog upp denna infallsvinkel i en tråd som har som rubrik ’Dysespisser VP TAMD63P’, och efter Ditt lite bombastiska inlägg om kylvätskan så frågade jag om Du har egna erfarenheter som Du har till stöd för Din uppfattning.

På den frågan har Du nu svarat nej, vilket leder till konklusionen att Din uppfattning inte tillför någon ny kunskap.

Läsa Volvos manual kan jag också, men eftersom jag jobbat i företag som sysslat med försäljning av maskiner och service på motorer så vet jag att serviceinstruktioner från motortillverkare påverkas både av vad som är tekniskt motiverat och hur man bäst utnyttjar sitt varumärke till att sälja ’branded’ förbrukningsmateriel med goda prispåslag.

Jag tackar dessutom för att erfaret folk som Index och X10an bekräftar att jag kan ha rätt.

[steyr t]

Jeg har renovert en traktor som ikke hadde vært i bruk på 25 år, der var det helt ren og klar frostveske på motoren.  Det var også kraftige tæringsskader i kjølekanalene i motoren,men ingen tegn til frostspregning,selv om den bare hadde stått under et lite tak i skogen.   Det er riktig nok mulig at frostvesken ville blitt brun dersom motoren hadde blitt brukt uten grundig rens først.  Jeg fant ett tykt lag med noe som minnet om svart grafitt i bunnen av kjølekanalene.  Kjenner jeg min bestefar rett, så var nok ikke frostvesken særlig ny når traktoren ble hensatt heller.

[index]

pipe skrev for 3 timer siden:

At noen duder på nett ikke har sett skader eller nytten av å bytte frostvæske som i dette tilfelle er 20 år gammel gjør meg ikke overbevist at det er ett smart sted å sparer penger.

 

Er vi duder?  Artig!

 

Jeg ville nok ikke ha drøyd det i 20 år, men jeg er heller ikke så opptatt av eksakt intervall. Så lenge frostsikringen er ok så er det viktigst.  Faktisk er korrosjonsinhibitorene viktigst den første tiden etter bytte. Væske som har vært i motoren en stund er så oksygenfattig at det uansett ikke korroderer stort. 

 

Men det er klart, det er ikke feil å skylle gjennom i blant og få på ny væske. 

[Komodo]

index skrev 42 minutter siden:

Er vi duder?  Artig!

De dudene er vel ikke bare på nett heller  Innbiller meg at de finnes et sted der ute i den virkelige verden også 

[Hulda]

@steyr tGrafitt i bunnen av kjølekanalene er den ene av de to delen støpejernet består av: Grafitt (karbon C) og jern (Fe). Derfor. Før i tiden, i riktig gamle dager, var det ikke uvanlig at man tappet vannet av motorene når det var fare for nattefrost. Og så fylte på (brønn)vann når motoren skulle brukes igjen. Dette var vanlig. Og det var tilsats av friskt oksygen kanskje en gang i døgnet over flere måneder hvert eneste år. Jeg vet det, for dette har jeg vært med på. Hvorfor ellers var det vanlig med tappekraner på motorblokker og radiatorer?

@ebonita (nå ville ikke linkingen fungere): Det er korrekt at frostvæske inneholder inhibitorer av forskjellig 'konstruksjon'. Nå er det lenge siden jeg jobbet med dette. Etter husken er det to hovedretninger. Den ene fjerner oksygen fra kjølevæskeblandingen. Den andre justerer pH. Det er sikkert fler. Hvis man skal oppnå rust i en støpejernsmotor er det slik H2O (vann) inneholder 7- til 10 % fritt oksygen. Dette oksygenet er reaktivt og rapper elektroner fra jern. Da dannes Fe2O3. Det er like umulig å skrive formler nå som tidligere. Altså to jern'er binder seg til tre oksygener. Og hva skjer når det frie oksygenet tar slutt, for det gjør det i et lukket system? Ingenting. Det skjer ingen oksidasjon. Null rust. Og det er hva vi gamle duder har sett siden 60-tallet. For gamle Chevrolet'er hadde jernpakning i toppen. Og her kan det være en nøtt: Hvis du har motor med kopperpakning, hvis du har motor med aluminiumstopp. Da hadde jeg ikke tatt tjansen. Da hadde jeg slavisk fulgt instruksen til motorprodusenten. Selv om jeg ikke hadde fylt 'Original Yanmar-SuperDeLuxe'-fludium til fem ganger prisen. Det hadde blitt Biltema Longlife for alu-motorer. Og det kjører på aggregatet der motoren har aluminium i systemet, topper og manifold. På den andre siden har jeg frittstående varmeveksler fra Bowman, de nevner ikke ett pling om krav til inhibitor. Så der kjører vanlig Volvo grønn frostvæske.

 

På Huldas GM V8'er er det jern hele veien, jeg gir blaffen. Jeg kjører ebonita-versjonen.

 

Moralen er: Du bør vite hva du driver med. Din ene observasjon av ett tilfelle er nødvendigvis ikke en universell sannhet. Gamle Duder er kremen av befolkningen, for de har skjønt det.

 

 

[Komodo]

Hulda skrev 1 time siden:

 Før i tiden, i riktig gamle dager, var det ikke uvanlig at man tappet vannet av motorene når det var fare for nattefrost. Og så fylte på (brønn)vann når motoren skulle brukes igjen. Dette var vanlig. Og det var tilsats av friskt oksygen kanskje en gang i døgnet over flere måneder hvert eneste år.

Minner meg om en bok jeg leste fra seilskutetiden. Der kjørte de donkeykjelen på sjøvann rett fra havet  Ganske langt fra akseptabel praksis i dag 

 

Hulda skrev 1 time siden:

Etter husken er det to hovedretninger. Den ene fjerner oksygen fra kjølevæskeblandingen. Den andre justerer pH. Det er sikkert fler. Hvis man skal oppnå rust i en støpejernsmotor er det slik H2O (vann) inneholder 7- til 10 % fritt oksygen. Dette oksygenet er reaktivt og rapper elektroner fra jern.

Omtrent som vannbehandling i en dampkjel egentlig. Det meste av oksygenet forsvinner når man koker opp vannet, resten fjernes med red-ox. 

https://www.google.com/search?rlz=1C1CHZL_noNO768NO769&ei=8HWRXPjnBMH5qwHvoa2ADg&q=arcon+red%2Fox&oq=arcon+red%2Fox&gs_l=psy-ab.3..33i160.102186.113563..114734...5.0..0.106.1126.13j2......0....1..gws-wiz.......0i71j35i39j0j0i131j0i67j0i203j0i22i10i30j0i22i30.lTZc2BOh7mY 

 

[ebonita]

Påminner mig då om att på den tiden jag som nämnts ovan jobbade på bensinstation så var uppfattningen att gammal kylvätska var bättre än ny för den innehöll efterhand mindre syre som kunde göra att kylkanalerna rostade. Det är ju nu 40 år sedan men det kanske inte var helt ut i det blå....

 

I övrigt ett stort tack till 'Duderna' här på Baatplassen, det är tack vare Er man lär något nytt var dag......

 

Redigert 20.Mars.2019 av ebonita (see edit history)

[Roger jo]

Var Frostvesken bedre før? neppe. 

 

Hvorfor: Kjølesystemet bør tappes, skylles og etterfylles minst annethvert år* for å sikre riktig kvalitet på kjølevæsken og hindre dannelsen av rust og avfall. Rust og avfall i kjølesystemet kan forringe kjølesystemet og føre til motorskader.

http://www.firmanett.no/Customers/gtbilprodukter/documents/SERVICE/GDS_10_04_kjoelesystem.pdf

 

Generell informasjon om frostvæsker: Frostvæske har flere egenskaper og skal i tillegg til å beskytte mot frostsprengning, også beskytte mot korrosjon i kjølesystemet. Korrekt blandet kjølevæske har også bedre kjøleevne enn rent vann. BLÅ frostvæske er den "vanligste" og har betegnelse G 11, brukes til de fleste motorer i støpejern eller aluminium. Den er basert på Etylenglycol. Anbefalt brukstid 2 år. RØD frostvæske er fremstilt av stoffer som reagerer med for eksempel blå eller grønn væske og må derfor ikke blandes. Betegnelsen er G12 eller G30 og brukes bla. på nyere Volkswagen og Audi, samt Yanmar båtmotorer Levetiden er inntil 5 år. Det finnes imidlertid en nyere variant som heter G12+, og den reagerer ikke med andre typer, og er derfor blandbar. Sjekk etiketten nøye før du etterfyller. GRØNN frostvæske har normalt betegnelse G 48 og brukes på tyngre kjøretøyer og av forsvaret. Denne har 3-4 års levetid og kan blandes med blå, men levetid blir da som for vanlig blå. Generelt er frostvæske fargeløs, og fargen er kun tilsatt for å skille typene fra hverandre. Fargen kan variere i styrke og er ikke en indikasjon på konsentrasjonen. Best blandingsforhold for alle typer er 50% frostvæske i forhold til vann.

 

https://www.mekk.no/media//datablad/111058.pdf

[index]

Ja, de som forhandler denslags vil jo gjerne selge mest mulig;-)

[Hulda]

Ikke engang offshore fulgte vi de anbefalingene. Dog tok vi prøver av væskene og sendte inn for analyse. Kan ikke i farta huske at jeg noen gang har vært med og byttet væske. Og vi skrudde i filler det meste, tror det ble kalt 'Preventiv Destruksjon'. Eller var det 'Vedlikehold'. 

 

Mulig jeg byttet kjølevæske på Frigg livbåter på 80-tallet. 

[Roger jo]

Fra en Ford 2720 manual 1982

 

Redigert 20.Mars.2019 av Roger jo (see edit history)

[Hulda]

Ja, ikke drikk mer enn 1 liter i uken :-)