Jump to content

Opretning av axel med elastisk koppling


ebonita

Recommended Posts

Min båt har varit på varv för reparation efter grundstötning denna vinter. Axlar, lager, struts och propellrar har varit demonterade.

 

Det rör sig om en P40 med strake axlar som är kopplade till gearet med elastiska kopplingar enligt nedanstående bild.

 

bilde

 

Efter gearet fortsätter axlarna genom axeltätningar och stävrör med cutlass-lager där dom går igenom båtbotten, och sedan i struts med cutlasslager strax före propellrarna.

 

Varvet verkar inte vara så säkra på handen när det gäller metodiken så jag vänder mig till Baatplassens kunniga expertis för att diskutera lämpligt tillvägagångssätt.

 

Jag har följande tankar i sammanhanget.

 

Strutsen sitter ju i förborrade hål som man ogärna flyttar på så deras vinkel i sidled är svår att ändra. Däremot kan man tänka sig att vid behov anpassa deras vinkel i vertikalplanet med shims/mellanläggsbrickor och/eller spackel.

 

Strutsen har varit demonterade och blivit riktade eftersom dom vid kontroll befunnits några millimeter skeva.

 

Stävrören i bottengenomgången sitter ju i prefabricerade hål i båtbotten så dom kan svårligen flyttas, men det är ju möjligt att genom mellanläggsbrickor/spackel anpassa deras vinkel så att lagren linjerar med axlarna. Stävrören skall komma nya från fabrik.

 

bilde

Bilden är från tidigare monteringstillfälle.

 

 

Strutsen och stävrören kan ju endast justeras/anpassas så länge båten står på land, så min föreställning är att provmontera dessa och sticka in axeln och sedan gradvis justera som nu beskrivits tills att axeln snurrar lätt. Enligt propellerguro som jag känner skall en axel smord i gummilagren med siliconfett eller diskmedel löpa så lätt att man kan vrida den med en hand.

 

bilde

Här preliminärmonterar varvet axlarna idag.

 

 

När denna förberedande montering gjorts så skulle jag montera propellern och sjösätta båten.

Därefter vidtar uppriktningen mot gear och motor när båten ligger i sjön.

 

Då är frågan om den elastiska kopplingen skall tas bort under detta moment?

Det är ju knappast meningsfullt eller möjligt att centrera eller linearitetskontrollera mot en elastisk koppling?

Problemet är att väl dock att propelleraxlarna kanske inte når bort till växellådan?

 

Btw är det någon som vet vad konstruktören har haft för tanke när han ritade in de dubbla rörsprintarna som är slagna genom axeln i klämflänsen?

 

Tack på förhand för inspel och synpunkter.

Redigert av ebonita (see edit history)
Link to post

Jeg har ingen fasitsvar å komme med til deg Ebonita, men jeg kan jo alltids bidra med å tenke litt høyt :smiley:

 

For det første må du være sikker på at akslene er rette, har du sjekket det? Hvis ikke kan ikke sluttresultatet bli bra. Det er flere måter å sjekke det på, men siden du har to cutlesslager ville jeg lagt akslene i en vogge med trinsene i senter av der cutlesslagrene ligger an. Skjønte du hva jeg mente? Så ville jeg klokket med et måleur der klemflensen sitter og der propellen sitter. Alle aksler har kast, det er bare snakk om hvor mye.

 

Du snakker om å justere på strutsen. Jeg regner med at det er braketten som bakre cutlesslager sitter i? Har du behov for å justere på den? Siden du har to cutlesslager vil jo de styre retningen på akselen. Jeg ville begynt med å tre i akselen (uten å ha på pakkboksen, den kan presse akselen litt ut til siden), og sjekket lineariteten mot gearflensen. Dersom du har saksing kan du kanskje flytte på motoren i stedet?

 

Ellers er jeg enig med deg at koblingen bør tas bort under oppretting. Dersom flensene ikke går mot hverandre kan du bruke en parallellkloss i tillegg til bladsøkeren. Dersom du ikke har anledning til å sjekke rettheten i akselen kan du også gjøre det ved å dreie akselen 180 grader og kontrollmåle oppe og nede på flensen. Får du avvik når du gjør dette har du kast. Problemet er bare at du ikke kan vite om du har kast i akselen eller klemflesen.

 

Når det gjelder de doble rørsplintene i klemflensen tror jeg rett og slett det er for å øke fastheten mot avskjæring.

Link to post

Rörsprintarna: Mener du settskruene som er gjenget i klemflensen og boret inn i akslingen? Jeg vet heller ikke hensikten, for går det noe galt, så blir de kuttet rett av. Nok om det.

 

Det er ett grunnprinsipp når man starter oppretting generelt. Man må passe på at inngående aksling (propellakslingen i dette tilfelle) ikke kommer så lavt at motoren (i dette tilfelle) ikke vil kunne senkes lavt nok. Heller ikke må den imaginære linjen gjennom akselsentrene gå så langt ut til en av sidene, så motoren ikke treffer fundamentene. Det er flere måter å ta denne grovrettingen på. Blant annet kan man feste en ståltråd til noe tungt bakenfor båten. Tre den gjennom strutsen, gjennom stevnlageret og stram til skikkelig i senter på gearflensen. Nå har du en perfekt linje som vil kunne kontrollmåles. Ståltråden skal gå perpendikulært gjennom stevnlageret og treffe gearsenter med 90 grader i xy (+ og -). Så er det bare å justere inn strutsen i henhold. Når strutsen er festet, er det tid for akslingen eller en dummy. En slik dummy kan være et rør med samme dia som akslingen. Den tres inn og hviler på de to cutlesslagrene. Grunnet til at jeg nevner et rør, er at det er mye lettere og relativt stivere enn akslingen. Nær gearet henges røret opp i to ståltråder, slik at de danner bokstaven 'V'. Nå kan røret justeres slik at det henger avlastet gjennom cutlesslagrene og treffer senteret i gearkassen. Denne justeringen kan, grunnet V-opphenget, justeres i +/- xy retningene. Motor gear korrigeres/rettes i henhold. Eventuelt med en konsetrisk testflens på røret. Men dette kan være hva som helst som det går an å måle mot. Så da har du rettet motoren mot akslingen, og strutsen er montert. Nå kan akslingen settes på plass, klemflensen monteres og sjekkes mot gearflensen. Her kan man, som Komodo skriver, bruke en maskinert metallkloss (aluminium) av egnet tykkelse. Poenget, som også Komodo skriver, er at man i denne opprettingsprosessen bør holde koll på maskineringstoleransene. Eksempelvis klokke akselflensen aksielt og radielt etter at den er skrudd til. Gjøres med måleur og magnetfot.

 

Uten noen form for beskjedenhet. Hulda har en årrekke jobbet med å rette opp drifter offshore som har vært ansett for 'umulige', og alltid fått det til. Så det er bare å spørre om ikke forklaringen min er ok. Da finner vi sikkert en annen løsning. I de senere årene brukte jeg laser. Story: På siste jobben gikk jeg til min sjef og sa at jeg måtte ha et nytt leketøy, men det koster. "Hulda, kjøp det beste du kan finne, jeg skiter i hva det koster". "Men det koster 700 000!" "Hør du dårlig???" Han var fra Bodø. Så det ble laser til 700 000 :-) Men det går litt over kanten i dette tilfellet.

Link to post

Tack Komodo för svar.

 

For det første må du være sikker på at akslene er rette, har du sjekket det?

 

Jo axlarna är riktade, cutlasslagren bytade, klämkopplingarna är kontrollsvarvade, strutsen/braketterna är riktade, propellrarna är reparerade och balanserade, allt hos Korsör Propeller.

Exakt hur dom har gått till väga med axlarna vet jag inte men dom verkar kunniga.

 

Du snakker om å justere på strutsen. Jeg regner med at det er braketten som bakre cutlesslager sitter i? Har du behov for å justere på den?

 

Ja det är braketterna med de bakre cotlass-lagren som jag menar och anledningen att jag nämner dom är att dom varit demonterade och blivit riktade. Dom angavs ha ett måttfel på 5 mm, jag vet inte riktigt hur det mätts, men det rör sig ju om stora gjutna detaljer och man vet ju inte hur måttexakta dom varit frön 'födseln'. Hur som hur så måste ju hålet/gummilagret peka mot centrum av stävlagret och sedan vidare mot gearboxen, fast den senare kan ju både flyttas och vinklas.

 

Svårare att justera är ju då braketterna som ju knappast kan vridas men möjligen tiltas, samt stävlagren som inte kan flyttas i sid- eller höjdled, men däremot tiltas med hjälp av shims.

 

Så därför förställde jag mig att linjera braketterna och stävlagren med hjälp av shims, och därefter till sist efter sjösättningen flytta och vinkla motorn så att den linjerar med axeln.

 

 

 

Och tack Hulda!

 

Först rörsprintarna som syns tydligt i klämflänsen. Det är två stycken, en 12 mm eller vad det är och en 8 mm som är slagen inuti. Det är rörsprintar, och jag har gjort samma reflexion som Du: börjar det röra sig här så ryker givetvis rörsprintarna ganska snart = innan man märker att man har problem.

 

Sen tack för Din som vanligt kunniga 'down to earth' beskrivning av basic upplinjering. Nu tror jag ju dock att jag i det här fallet kan förlita mig på att Princess har gjort fotarbetet ganska hyfsat, så det borde väl förhoppningsvis räcka med lite finlir för att få det hela att 'run true'.

 

Förresten så kan jag tipsa herrarna om en man som heter Keith Fenner som har en liten mekanisk verkstad vid Cape Cod. Han har lagt ut ett otal trevliga filmer på YouTube där ha svarvar, fräser, svetsar, borrar, gjuter babbitslager, monterar propellrar, mm mm mm, säkert 100 filmer. Gamla trotjänarmaskiner blandat med några modernare och själv berättar han på ett trevligt och pedagogiskt sätt om sina problemlösningar. En sann njutning för en /gammal/ ingenjör!

Redigert av ebonita (see edit history)
Link to post

Ja det är braketterna med de bakre cotlass-lagren som jag menar och anledningen att jag nämner dom är att dom varit demonterade och blivit riktade. Dom angavs ha ett måttfel på 5 mm, jag vet inte riktigt hur det mätts, men det rör sig ju om stora gjutna detaljer och man vet ju inte hur måttexakta dom varit frön 'födseln'.

Referansen her blir plantet med hull hvor de er skrudd opp i skroget mot hullet for cutlesslageret. Regner med at begge disse er maskinert, i alle fall hullet for lageret, så at det er en støpt detalj behøver ikke å ha noe å si for å måle på den.

 

Det mest nærliggende er kanskje at man setter hele braketten, eller strutsen som du kaller det (for meg er det en fugl), i en jigg hvor man kan måle avviket i forhold til en ny. Hva de mener med 5 mm vet jeg ikke. Det kan være at den er bøyd 5mm til en av sidene, men det kan jo også være at den er vridd. Da vil jeg imidlertid si det er mer logisk å angi et vinkelavvik. Hvis ikke må jo 5mm være et avvik fra de to senterlinjene (en slik det skulle vært og en slik den er) i en viss avstand fra senter av braketten. Men da mangler du i tilfelle en angivelse (avstanden fra senter).

 

 

 

Förresten så kan jag tipsa herrarna om en man som heter Keith Fenner som har en liten mekanisk verkstad vid Cape Cod.

Takk for tipset det skal sjekkes ut! Moro med slike filmsnutter :yesnod:

Link to post

Jeg monterte samme R&D kobling i fjor. Byttet 2 motorlabber samtidig.

 

Fant ingen god måte å rette opp motor med koblingen i mellom.

Tok bort med koblingen, dro akselen frem og rettet opp flens mot flens (slik det var før). Så tilbake med akselen og inn med koblingen.

 

Ligger en tråd her et sted fra ca samme tid i fjor.

Redigert av sap_2000 (see edit history)

Mvh. SAP

Link to post

Det er P braketten det er snakk om? Trodde ikke den ble justert, men bestilt originalt på nytt? Dersom du har vært i bunnen, eller truffet noe i vannet, skal det lite til før de bøyer seg. Jeg måtte bytte en av mine P braketter for 5 år siden. Kjøpte etter bestilling fra originalleverandøren til Fairline som måtte produsere etter originale måltegninger. Ble aldri av noen presentert som et fornuftig alternativ å justere på den gamle av noen av de jeg snakket med. Men direkte bestilling hos originalleverandøren ble ikke så dyrt - men det tok litt tid..

Link to post

Tack SAP_2000 för tipset om tidigare tråd med R&D-coupling mm. Synnerligen intressant info!

 

NF27: Jo p-braketter kan nog riktas. Det har då Korsör Propeller gjort med mina. Men hur dom mätte det uppgivna felet till 5 mm vet jag inte.

 

Jag återkommer till min favorit Keith Fenner och hans videos, varav ganska många behandlar propelleraxlar och roder.

 

Bl annat finns två klipp, ett på 15 minuter och ett på 10 minuter där han utförligt beskriver hur han riktar en p-brakett/strut

 

Starta med 'The Rock Always Win'

 

 

Sedan följer 'The Rock Always Win' part2

 

När han kommenterar avvikelser så tänker han då för det mesta i tusendels tum (dvs =2,53 hundradels millimeter som vi skulle tänka). Man kan ju inte annat än tycka synd om amerikanerna som fastnat i tum-systemet....

 

Enjoy!

Link to post

Tok en titt på de videoene Ebonita, moro å se den karen i jobb :yesnod: Ser jo at han har laget seg en jigg som jeg nevnte lenger opp for både retting og måling av avvik. Som du ser på målingene hans er det jo to avvik det går i, om den er vridd eller bøyd. Hvis braketten din er rettet forstår jeg ikke helt at den fremdeles har et avvik på 5mm. Klarte de ikke å rette den mer?? En annen ting er at denne braketten er i bronse er den ikke? Tror nok det kunne være en ide å sprekksøke overflaten med PT (magnaflux) etter den behandlingen der. Som nordan er inne på over er det kanskje ikke vanlig å rette disse brakettene, og da er nok faren for sprekkdannelse årsaken. Men dersom man kan påvise at det ikke er indikasjoner på sprekkdannelser etter rettingen kan man nok være relativt trygg på at den vil holde.

Link to post

Komodo:  Hvis braketten din er rettet forstår jeg ikke helt at den fremdeles har et avvik på 5mm. Klarte de ikke å rette den mer??

 

Har läst offerten från Korsör Propeller lite noggrannare nu. Vad dom skriver är att 'den ene lejrbukken var 4 mm ude af vinkel'. Detta har man då åtgärdat.

Den andra krävde då troligen ingen åtgärd mer än att man har bytat cutlass-lager i båda.

 

För dom som tycker att det är kul att titta på verkstadsjobb så finns det f ö tre videos där Keith Fenner tillverkar en brakett i rostfritt efter en trämodell.

Ser trevligt ut och han är duktig och noggrann. Rena verkstadsskolan... Personligen tycker jag dock att man valt för klent gods i livplåten och att dom ser bättre ut gjutna.

 

Du hittar den första videon här:

 

Sen följer avsnittt 2 och 3 automatiskt tror jag.

 

I den kommande veckan skall slutmonteringen av Struts, axlar, propellrar och roder ske på min båt.

Viss bävan börjar märkas.....

 

:easter: :easter: :easter:

Redigert av ebonita (see edit history)
Link to post

Morsomme videoer, mye godt gammeldags verkstedarbeid! Moro å se hvordan han bruker dreiebenken på en kreativ måte (om enn noe tungvindt) til å maskinere bosset etter sveising. Det hadde kanskje vært mer nærliggende å gjøre dette i en fres med utboringshode, men det hadde han kanskje ikke. Et større verksted hadde antagelig hatt borverk som egner seg. Men har får det jo til :yesnod:  Tror nok også jeg ville faset kanter og laget litt større radier på de stedene vannet treffer under fart.

Link to post

Delta i diskusjonen

Du kan skrive innlegget nå, det vil bli postet etter at du har registrert deg. Logg inn hvis du allerede er registrert.

Guest
Svar på dette emnet

×   Du har postet formatert tekst..   Fjern formattering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Innholdet du linket til er satt inn i innlegget..   Klikk her for å vise kun linken.

×   Det du skrev har blitt lagret.   Slett lagret

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...