Miljøvennlig seilingshastighet med motor

[roaldbj]

Siste nummer (nr 5-6/2008) av På Kryss som er tidsskrift for medlemmer av den svenske kryssarklubben har en artikkel som omtaler et tema som er diskutert endel ganger her på Båtplassen. Artikkelen heter "Miljövenligt glidarliv" og fokuserer på hvordan man kan studere bølgedannelsen fra båten for å bli klar over i hvilken hastighet man seiler mest økonomisk drivstoffmessig. I tidligere båt har jeg hatt instrument som har fortalt meg om mest økonomisk hastighet. Det har jeg ikke i nåværende båt. Båter med Volvo Penta D motorer har vel mulighet for å lese av forbruket direkte under ulike hastigheter. For de som ikke har slike dieselforbruksmåleinstrument ombord kan det være greit å studere bølgene som dannes fra båten. Jeg synes det er interessant å høre erfaringer fra andre medlemmer om hvordan de kan observere bølgedannelsen fra båten for å få et bilde av gunstog seilingshastighet. Dette har også betydning med hvor mye vi sender ut av gasser i lufta vi lever i.

[ebonita]

Jag slår ofta ett öga på mina svallvågor när jag kör och jämför med andra båtar.

 

Sambandet är enkelt, upp till 6-7 knop så blir det nästan inget svall. Och förbrukningen ligger på c:a 1,2 l/nm.

 

Ökar man till 9 knop som jag ofta håller vid 'tråkiga' långpassager ss över Östersjön eller nu snart upp till Bohuslän så liggger förbrukningen kring 2,5 l/nm. Men då välter man upp en del vatten bakom sig. Men det får väl accepteras på öppet hav.

 

Nyligen kommit hem från en tvåveckors tur över Östersjön via Stralsund och Szcsecin till Berlin och retur till Malmö. Efter hemkomsten har jag gjort ett par turer över Öresund. Tankade fullt innan jag åkte från Malmö och har nu kört 668 nm sedan jag åkte iväg. Det är c:a 150 l kvar av 1135 så jag har bränt c:a 1000 liter det blir ungefär 1,5 l/nm med en båt som väger gott och väl 14 ton.

 

Som sagt ungefär 9 knop över Östersjön (6 timmar över öppet hav) och sedan 'kanal-glidar-fart' för resten.

Och fint väder dessutom! I den farten kan man äta och dricka under resan och njuta av färden och naturen och höra fåglarna sjunga.

Härligt.

[roaldbj]

Dette var en nyttig og verdifull informasjon ebonita - som du alltid gir. Seilas på 5 -6 knop skriver du gir forbruk på ca 1.2 l/nm. Dette virker jo svært bra. Dette minner oss om at det er viktig å ha god tid ombord. Jeg liker også å seile rolig (sakte). Når bølgene blir for store må jeg øke hastigheten for å motvirke rulling. Jeg har desverre ikke stabilisatorer ombord. Har du stabilisatorer ombord?

[Lotus]

Når man seiler i 5-6 knop bruker man vel ikke drivstoff i det hele tatt? Kjører man motorbåt derimot.....

[Jens_P]

Så vidt jeg husker fra en test langt tilbake var det å "kjøre" på tomgang det som ga lavest forbruk pr. nm.

[SveinHa]

Bølgene er en rimelig god indikator på driftsøkonomien, i alle fall for deplasementsbåter/deplasementsfart. Ser tydelig på 44 fotingen min at ved snaue 7 knop (2400 rpm) blir der omtrent ikke bølger i det hele tatt men på full fart (8.5 knop/3000 rpm) er der dramatisk mye mer. Skal se om jeg får tatt noen bilder av dette i løpet av sommeren.

 

Det er nok riktig som Jens_P skriver men du kan øke farten betydelig over tomgang uten særlig økning av forbruk. Det er først når du nærmer deg skrogfarten at forbruket begynner å skyte i været...

[ebonita]

D Når bølgene blir for store må jeg øke hastigheten for å motvirke rulling. Jeg har desverre ikke stabilisatorer ombord. Har du stabilisatorer ombord?

 

 

Jo Roald, samma erfarenhet här och heller inga stabilisatorer. Speciellt i sidsjö får man vara beredd att öka farten för att förbättra komforten.

 

Finns det stabilisatorer till den kategorin av båtar som vi har? Jag läste en artikel av en svensk båtkonstuktör som menade att en av förutsättningarna för motorbåtsresor över oceaner var just stabilisatorer.

 

Och jag kan verifiera det som Jens_P skriver, vid tomgång på båda motorerna (575rpm/4,6 knop) så blir förbrukningen på min båt strax under 1 l/nm.

[klugg]

Vil forumet gi betraktninger i forhold til dette for en som vurderer å konvertere fra seil- til motorbåt?

 

For meg, som er vant til nærmest null i drivstoff og klimautslipp spiller dette en stor rolle.

 

Samtidig tenker jeg at et par knop (og et par desiliter pr nm også) i forskjellig skrogfart spiller en rolle ift valg av båttype.

 

Hva kan man tenke seg er skrogfart/forbruk på disse tre båtene, gitt at motortype ikke spiller vesentlig inn (har lest at det handler om forbruk per brukt hestekraft uansett)?

 

Scand Baltic 29

Apollo 32

Storebro RC 34

[BMP]

Jeg sen nå heller på forbruksmåleren den viser både l/t og l/nm. Om jeg går med 1800 RPM får jeg 6 kn og forbruket er da ca 0,3 l/nm. Om jeg gir ful fart 3000 RPM får jeg 8,5 kn 0g fornruket er 1,6 l/nm. Vanligvis går jeg med 2200 RPM det gir 7,5 kn og et forbruk på 0,5 l/nm.

[Håp]

Har samme erfaring som BMP. Når dere med halvplanende/planende båter med store motorer er fornøyd med 1 l/nm er det vl fordi den siste halvliteren går med til å 'underholde' motorene.

Det fins jo noen båter som har en liten motor i tillegg (Nordhavn?). Kanskje det kunne være en ide å plassere en 50 hester med foldepropell mellom de to store? Ihvertfall for de som bruker båten mye i 'lave' fartsområder?

[REM]

Godt tengt Håp, godt tengt. Nesten like effektivt som å ha en egen dedikert hjelpemotor er å slå av den ene og kun gå på en maskin. 30-40% redusert forbruk med bibehold av hastighet er min erfaring.

[klugg]

Kan man hevde at halvplanere ikke er tingen for en som ønsker familiebåt med miljøoptimal og drivstofføkonomisk fremdrift på 7-8 knop, og innenfor 1/2 million?

Edited March 8, 2009 by klugg (see edit history)

[ebonita]

Den stora skillnaden mellan dom jag känner som seglar och dom som jag känner som kör motorbåt är att seglarna är mycket mer fart- och tävlingsfixerade.

 

Kommer en seglare i närheten av en annan segelbåt som verkar vara på väg på någerlunda samma håll så är det genast tävling, och fart ja det räknas i tiondedels knop.

 

För /dom flesta/ motorbåtsmänniskor jag känner är fart något man ställer in med ett reglage till höger (och sedan betalar för när man tankar).

 

Till syvende og sist är det väl ändå timmar på havet som är fritidsbåtägandet ultimata mål...

Edited March 8, 2009 by ebonita (see edit history)

[klugg]

Det er gode poeng du nevner, men det svarte ikke på det jeg spurte om. :)

 

For meg hander det om å finne en båt med akseptabel marsjfart som er økonomisk og relativt sett bærekraftig.

[BMP]

Om man ønsker en familjebåt som skal kjøre i 7-8 kn må vel en halvplaner bli totalt bom. Hvorfor kjøpe en båt med en diger motor om du ikke har tengt og kjøre fort det må da bli totalt bortkastet. Da må det da være bedre og kjøpe en båt med et skog som er optimalisert for den farten og som kan drives billig med en liten motor. Om en ikke liker seilbåter kan man jo alikevel kjøpe en slik ta vekk tigen og montere flygebridge isteden.

Edited March 8, 2009 by BMP (see edit history)

[JubaTuba]

Fra fysikken har vi at: Kinetisk energi = masse * fart^2

Energiforbruket øker altså med kvadratet av hastigheten. Massen er forhåpentligvis konstant så da er det kun farten som har betydning.

 

 

Så kommer selvfølgelig motstand fra vannet inn.

Motstanden minsker betydlig når man går ut av plan siden mindre av båten dytter vannet foran seg.

For en planende båt er derfor forbruket minst når man har kommet i plan (og etter det drar av akkurat nok på gassen til å ikke gå ut av plan igjen).

 

For en deplassement-båt er forbruket lavest ved lavest turtall/hastighet.

Det er høyest når båten forsøker å rive seg løs fra bølgesystemet sitt (/forsøker å gå i plan).

 

Forbruket er også høyere på grunnt vann enn på dypt vann men det har mest betydning for skip.

[Viksund Bravo]

Klugg:

Kjenner ikke forskjellen på de båtene du nevner, men jeg ville sett på hvor stor motor de trenger for å oppnå marsjfart på 15-20 knop som pleier å gjelde for halvplanere. Da får du en indikasjon på hvor "tungdrevne" de er.

 

Ellers ville jeg klart valgt halvplaner om du ligger en del i 7-8 knop. De er retningstabile grunnet kjølen, noe mange helplanere ikke er. Der må du gjerne drive å gjete på roret. Mao gidder du ligge i den hastigheten. Og så har du reservekraften om det skulle bli dårlig vær. Da er det bare å gi på

[REM]

Hvorfor kjøpe en båt med en diger motor om du ikke har tengt og kjøre fort det må da bli totalt bortkastet.

Samme svaret her som på hvorfor folk kjøper seg biler som går i langt over 200 km/t når de kunne klart meg med en som gikk i det halve. Komfortmessig og økonomisk trives jeg best i langt lavere hastigheter. Jeg vil alikevel ha mulighet til å kunne kjøre fort hvis og når jeg har behov for det.

[klugg]

Om man ønsker en familjebåt som skal kjøre i 7-8 kn må vel en halvplaner bli totalt bom. Hvorfor kjøpe en båt med en diger motor om du ikke har tengt og kjøre fort det må da bli totalt bortkastet.

 

Det handler for oss mye om hva som fins i markedet som dekker hytte-behovet vårt.

 

Vi er ute etter "hytte på sjøen" (= cockpit som funker som stue i ruskete vær) for to voksne og 3-4 barn. Med vårt budsjett på 1/2 mill havner vi fort på 80-tallsbåter med akterkabin og stikkøye®. Og det virker som at at det var en trend med korte, halvplanende båter; en kortesje med Scand Baltic i spissen, etterfulgt av Fjord 880, Nimbus 3000 osv. De fortrengningsbåtene som gir omtrent samme hytte-kapasitet er det ikke så mange av, har jeg en oppfatning av. Kragerø 32 og Marex 32 friendship? Er det fler? Ønsker tips!

 

Klugg:

Kjenner ikke forskjellen på de båtene du nevner, men jeg ville sett på hvor stor motor de trenger for å oppnå marsjfart på 15-20 knop som pleier å gjelde for halvplanere. Da får du en indikasjon på hvor "tungdrevne" de er.

 

Dermed hadde det vært interessant for meg å få en indikasjon på hvilke av de dominerende modellene i bruktbåtmarkedet som er mest framtidsrettet (altså at de er gode båter når miljø og dieselpriser tvinger oss ned i snekkefart). Hvilke er de minst tungdrevne i dette segmentet?

 

Ellers ville jeg klart valgt halvplaner om du ligger en del i 7-8 knop. De er retningstabile grunnet kjølen, noe mange helplanere ikke er. Der må du gjerne drive å gjete på roret. Mao gidder du ligge i den hastigheten. Og så har du reservekraften om det skulle bli dårlig vær. Da er det bare å gi på

De store snekkene er nok et mer aktuelt alternativ enn helplanere i vårt tilfelle.

 

Et annet aspekt er at båtene i dette prissegmentet er så gamle at man kanskje bør ha et motorbyttescenario i bakhodet. Hva med å sette en svakere og mer økonomisk motor i en halvplaner, slik at man bare kan glemme å få den opp av vannet?

[REM]

Fra fysikken har vi at: Kinetisk energi = masse * fart^2

Energiforbruket øker altså med kvadratet av hastigheten. Massen er forhåpentligvis konstant så da er det kun farten som har betydning.

Så kommer selvfølgelig motstand fra vannet inn.

For en planende båt er derfor forbruket minst når man har kommet i plan

 

Tror du skal holde deg til Einstein jeg. Han sier jo at hastigheten er dominerende. Derfor bruker også en planende båt vesentlig mindre i deplacementsfart enn i plan. Dette gjelder både målt pr. Nm og pr. time.

Sjøl går jeg på 0,8l/Nm i 6 kn, men flere ganger dette i optimal planingshastighet på 18-20Kn.