Barbaria på tur i Europa

[Barbaria]

Rhinen og bare Maas.
31 Juli 2020 – under broa i Dorsten, Wesel Datteln kanal.

I dag blir det en lang dag med mye kjøring. Vi skal gjøre ferdig Wesel-Datteln kanalen på ca 3 timer og 40 minutter hvor det gjenstår en sluse før vi kommer ut på Rhinen, eller Rhein som den heter i Tyskland. Et stykke før Nijmegen deler Rhinen seg, vi holder til venstre og denne delen av Rhinen skifter da navn til Waal, men vi kaller den Rhinen for enkelhetens skyld. I dag har vi ca. 75 km medstrøms på Rhinen før vi kan ta av inn på Maas-Waal kanal for å komme oss inn på den mer rolige Maas ().

 

Emmerich am Rhein langs Rhinen.

Forrige gang vi var her så kjørte vi motstrøms opp til Nijmegen og det anbefaler vi ingen med tanke på all stor trafikk, smalt løp og mye strøm. I dag siger vi ut medstrøms noen som kan sies å å være ekvivalent til seilerens medvind. Her oppe ved Wesel er elven bred og strømmen ikke så sterk og vi siger fremover med litt hjelp av motoren i 8 knop. Når vi nærmer oss Nijmegen snurper det seg sammen, hastigheten øker og trafikken er et koreografert kaos av skip.

 

Fin lekter. Vi kaller det lekter, men det er kanskje mer et skip.

Her må alle mann være konsentrerte når det kommer tre containerskip ved siden av hverandre mot deg, to skip nærmer seg raskt akter og alle har større fart enn deg. Kanal 22 høres ut som en trommevirvel på Nederlandsk når skip og elvekontrollen finner ut hvem som skal kjøre hvor. Vi demper lyden siden vi ikke fatter et pip Nederlandsk å forsøker heller og tre nåla igjennom det berømte øyet. Vi får et skip helt ut i kanalkanten til styrbord, så er det Sothis, så er et to skip babord for oss samtidig kommer det to bakfra som går der det er plass. Mitt i alt dette så kommer bølgene. All strømmen og de hurtige skipene skaper krappe bølger og i 10,8 knop stuper vi ned i den første, vannet fosser over dekk flere ganger med en påtagelig skrangling og klirring nedunder dekk, vi har nok ikke sjøsikret like godt som ute på sjøen. Det viser seg at luka forut har stått åpen så en del av Rhinen har tatt seg inn i forpiken. Du føler deg veldig liten og sårbar når du bare kan kjøre en vei og ikke kan stoppe eller snu, vi har ikke tenkt oss opp på den kanalkanten sammen med kuene…nei!

 

Det ser fint ut på kanalkanten riktignok.

 

Slitne og trøtte sluser vi inn på en rolig Maas Waal kanal og finner til slutt et sted utenfor Heumen som vi kan ligge over natten. Vi har vært på vei i 11 timer med sol og 30 grader og inne i båten er det 31 grader når vi skal legge oss. De uvurderlige viftene får stå på full guffe hele natten og skaper herlig sirkulasjon.

Vi ligger her i natt.

 

1 Aug 2020 – Maas Waal kanal.

Det har vært regn og torden i natt så luften er noe lettere når vi setter kursen mot den lille innsjøen t`Leuken snaue 17nm. borte. Her er det plass til å ankre på svai noen vi har tenkt å gjøre i dag. Det blir en liten hviledag så å si.

 

H. Martinus kirken utenfor Mook på Maas Waal kanal i Nederland. 
Legg merke til den kraftige flom beskyttelsen.

 

Feriesteder langs Waal Maas kanalen.

 

Kveldens ankerplass og «bare» 26 grader.

Juli måned er over og vi går igjennom utgiftene hittil. Posten med uforutsette utgifter har blitt noe større enn beregnet med innkjøp av munnbind og sprit. For rettferdighetens skyld burde vi kanskje lage en oversikt for Europa og en for Skandinavia siden prisene er hinsides jo nærmere Nordpolen man kommer.

 

 

Slik har utgiftene fordelt seg siden mai 2020.

[S/Y Vela]

Utrolig kjekt å følge dere på tur. Kom over tråden i går og har no lest alt i en engang. Gleder meg til fortsettelsen. Har lyst å ta den turen i kanalene selv en gang. Vet dere hva maks dypgang nedover er. Vi stikker 2m. 

[Ida Marie III]

Oiii...dette har jeg gått glipp av...

 

Gikk samme turen i 2011 / 2012....artig å se igjen bilder fra kjente områder på kanalen...

Men forstår det slik at du følger Rihnen nedover når du kom ut fra kanalen..? 

Vi gikk oppover Rihnen til Koblentz,  og dreiet der inn i Mosell elven, og ikke minst Mossel dalen...

Er det strømmen i Rihnen som stopper deg..? 

 

 

Artig, denne skal jeg følge ....👍

PS.

Husk på den "Blå platen " lekterene svinger opp, når du er i elvene..

Der gir lekterne deg beskjed om hvilken side du skal passere dem....De som kommer nedstrøms har forkjørsrett, og bestemmer...

Redigert 2.August.2020 av Ida Marie III (see edit history)

[Barbaria]

S/Y Vela skrev for 5 timer siden:

Utrolig kjekt å følge dere på tur. Kom over tråden i går og har no lest alt i en engang. Gleder meg til fortsettelsen. Har lyst å ta den turen i kanalene selv en gang. Vet dere hva maks dypgang nedover er. Vi stikker 2m. 

Takk for det, alltid hyggelig at noen følger oss 

Dypgangen kommer an på hvor i kanalsystemet dere skal. På hele vår tur frem til nå så er 2m helt greit. Det er først når man kommer til de Franske kanalene hvor dybden setter store begrensninger. 2 meter kan bli tøft om dere skal helt til middelhavet, men det har blitt gjort flere ganger. Nå er det ikke granitt du møter på om du grunnstøter her nede, det bare gjørme som man ofte kan presse seg igjennom med litt motorkraft. Vi manøvrerte i en havn med 1,4m på måleren her om dagen, og vi stikker 1,6m og merket ikke annet enn at båten stopper litt fortere når du setter den i fri. For grov planlegging av kanaltur er dette kartet greit.

 

 

 

 

 

 

[Barbaria]

Ida Marie III skrev for 6 timer siden:

Men forstår det slik at du følger Rihnen nedover når du kom ut fra kanalen..? 

Vi gikk oppover Rihnen til Koblentz,  og dreiet der inn i Mosell elven, og ikke minst Mossel dalen...

Er det strømmen i Rihnen som stopper deg..? 

Ja, etter Wesel-Datteln kanalen tar vi medstrøms på Rhinen. Vi har gått Moselle og Rhinen «riktige» veien i 2014, du kan lese om den turen her. Det er et pes å gå 100 km i motstrøm med seilbåt på Rhinen og deretter motstrøms på Mosel syntes vi, selv om Mosel har ganske en ganske snill motstrøm. Dessuten er vi ganske glade i Meuse og vi ender opp på omtrent samme sted for videre transport til middelhavet. 

 

Ida Marie III skrev for 6 timer siden:

Husk på den "Blå platen " lekterene svinger opp, når du er i elvene..

Jo, vi har begge kanal sertifikat fra tidligere og den blå platen gjelder i hovedsak mellom kommersiell trafikk. Fritidsbåter skal holde seg av veien heter det, den blå platen kan være til hjelp, men ikke følg den slavisk. Flere steder på Rhinen har de nå en merket fritidsbåt bane som ligger utenfor hovedleden. Problemet er at den plutselig blir borte og dukker opp på motsatt side 

[Barbaria]

Peaceful warrior i Venlo.

2 augusti 2020 ankringsplats vid t’ Leuken 09.30.

Vi ger oss iväg efter frukost och Venlo är nästa hamn på vår resa genom Nederländerna via älven Maas. Vi har inte varit här tidigare och det är alltid spännande med ett nytt ställe för ögat och dessutom behöver vi bunkra och fylla vatten på tankarna. Gästhamnen ligger vid en sidokanal till Maas och har en trång och är relativt grunt inlopp och det är bara plats för en båt i taget. Det finns ca 30 gästplatser vid korta pontonbryggor, båtarna får vara maximalt 15 meter så vi håller oss väl inom marginalerna. 

Vi krånglar oss in på en ledig plats i en smal och trång gästhamn men innan vi fått ordning på alla förtöjningstampar och spring så uppkommer en virvlande ström som får vår relativt tunga båt att jazza fram och tillbaka och från sida till sida och vi har fullt upp med att hålla båten på plats med både motor och tampar.

Vad är det som sker??

 

Boven i dramat var tydligen den läkter som körde förbi och påverkade både vattendjup och strömmarna i gästhamnen. Vi kommer till slut på plats när strömmarna lugnat ner sig och vi ska se till när det är dags kasta loss igen att det inte finns en läkter i sikte på flera nautiska mil.

 

Venlo hamn.

 

Får information av hygglig ”båtgranne” att hafenmaister kommer vid 17-tiden och en natt kostar 12 euro. Detta är definitivt billigt om man jämfört med svenska ”västkustpriser” där vissa hamnar är skamlöst dyra och vad får vi då för dessa 12 euro? 

Vatten? Nix, nada, ingenting men det finns en liten affär där du kan hämtar vatten i flaskor.

Ström? Japp, polletter finns att köpa på en franskinspirerad restaurang och kostar 1 euro per kilowatt.

Övriga faciliteter som toalett, dusch, Wi-Fi, tvättmöjligheter? …. Dream on!

 

Några ord från El Capitan; 

Hafenmaisteren i Venlo kommer sigende inn i en mindre Linssen Yacht og legger til på den beste plassen i havna som selvsagt er reservert til han. En plass som hadde passet best til en båt av vår størrelse.. Jeg rusler bort for å betale havneavgift og møter en distingvert gentleman som kunne vært av Engelsk opprinnelse. Engelsken var dessverre ganske laber og jeg forklarer at vi har den hvite seilbåten, eller den er mer gul akkurat nå… Oh altzså, Yellow submarine humrer hafenmaister fyller ut kvitteringen, I hope not sier jeg og tar i mot lappen hvor han har skrevet Yellow på båtnavnet 😂

 

På tide å vaske båten?

 

För 12 Euro får du trots allt omedelbar närhet till stan där centrum ligger ett stenkast bort och ca 3 minuters gångväg till välsorterad mataffär. Det ger höga bekvämlighetspoäng eftersom vi som sjöfarare ofta får räkna med att bära som packåsnor när vi ska bunkra.

Vi behöver alltså bunkra upp våra förråd så vi beger oss med inköpslistan och ryggsäckar i högsta hugg till ”Jumbo”
 

Både El Capitan och jag har alltid psykosomatisk ont i halsen i dessa Coronatider av alltför närgångna människor som inte respekterar social distansering. Vi försöker hålla oss undan och handlar så fort vi någonsin kan.

 

Kvällen avslutas med en promenad längs kajen och drink på en servering på bryggan.

 

Både serveringen på bryggan och dess gäster hade full koll på Corona reglerna.

 

Peaceful warrior i Venlo.

 

 

 

[Barbaria]

Et Fredsbudskap?
3 Aug 2020 Venlo byhavn kl. 10.15.

Det er bare å innse at Venlos havnområde er veldig fint. Havnen er trang, urolig og uten service, men det er allikevel et slikt sted man bare føler noe for uten en klar grunn. 

Akkurat som vi fant noe der, noe vi ikke kan beskrive. Noe så flyktig som en drøm og samtidig så virkelig som en bølge eller et ansikt.
 
 

Vi løsner fortøyninger og har gjort kardinalfeilen vi ikke skulle gjøre!

Vi glemte å sjekke om det kommer en lekter fossende på utsiden, og det er nettopp det som skjer. Vi hurtigfortøyer tilbake alle tau akkurat i tide til tsunamien som røsker alle båtene sidelengst. 

Det er bare å slå av motor og vente i et kvarter før vi prøver igjen. Når vi endelig er på vei bestemmer vi oss for å kjøre forbi Roermond siden vi var der i 2014. Den gangen virket det som en skikkelig turistfelle og det var rimelig mye bråk og stress. Vi holder til høyre i kanalen og ta Lateraalkanaal Linne-Buggenum som tar oss ned mot Maaasbracht og en innsjø hvor det ser ut til å være mulig å legge til ute i naturen mitt mellom alle gjestehavnene.
 

Vi holder til høyre denne gangen.

 

I et hjørne av sjøen finner vi en metallbrygge som ikke er tilknyttet land hvor vi kan ligge longside helt alene, dette er jo fantastisk. Vi ligger i praksis mitt i skogen helt for oss selv, dette kan Hollenderne tydeligvis.

Yellow submarine just as we like it!
 

4 Aug 2020 innsjø Thorner Nederland.
Vi får ligge alene på vår brygge og nyter naturen og solen i all ensomhet. Vi avbryter soltjenesten en liten stund og utfører nødvendig indretjeneste i båten før den varslede hetebølgen kommer denne uken.

Skarpøye tar morgentrimmen med å gå frem og tilbake på den korte brygga i en hel time! Jeg tar en utedusj i naturen og skremmer bort alt dyreliv med min bleke kropp siden alt ble plutselig stille. Det inntaes hvilestilling resten av dagen hvor vi legger skumle planer om å sjøsette jolla og gå på tjuvjakt med tomme vannkanner i morgen.

Naturen tok en pause når El Capitan dusjet.

 

Det er en liten underliggende uro hos oss siden det over lengre tid har vært rapportert om vannmangel og gjengrodde Franske kanalene. Noe som innebærer at deler av kanalsystemet ned mot vårt mål er stengt for trafikk. En hetebølge og lite trafikk pga. Covid-19 gjør neppe saken bedre. Det er ironisk at vi nå ønsker oss mer regn, noe vi tidligere har fått mer enn nok av i Skandinavia. Slik statusen er nå så kan vi antagelig komme oss ned til Charleville Mezieres som antagelig vil være det beste stedet å vente om det skulle bli en langvarig tørke. 
 

VNF oversikt over fyllingsgraden i vannreservoarer 

 

Vi følger spent med på VNF hjemmesider som oppdaterer med ukentlig status på kanalene, samt status i vannmagasinene. Ryktene på forum for profesjonelle lekterførerer sier at status og vedlikehold på Franske kanaler er nå så dårlig at dette kanskje blir siste året det er mulig å nå middelhavet via de Franske kanalene. Vi håper at det ikke stemmer.

 

Vi bestemmer oss for å nyte dagene med vann her i Nederland og bevege oss veldig sakte sørover mot Maastricht og videre. Nå er det ingen grunn til å ha hastverk og vi kommer til å danse regndans for Frankrike hver dag etter frokost.

Vi har sett en vindmølle så langt…
 

En pussig hendelse i dag var når Skarpøye testet ut morsomme linser på Snapchat hvor en av de inneholdt en due som liksom skulle sitte på hodet. Rett som det var så landet det en ekte due rett over hodet på Skarpøye…..whaaat?!

 

Fake due

 

Ekte vare landet på solsbeskyttelsen

Redigert 5.August.2020 av Barbaria (see edit history)

[Barbaria]

Gurka och solvarma minitomater.

6 augusti 2020, en brygga vid insjön Thorn – Wessen.

 

Efter två välbehövliga vilodagar vid den lilla sjön vid Thorn- Wessen är det dags kasta loss igen. Det är värmebölja som ser ut att vara minst en vecka till och det är verkligen varmt. Idag kommer vi till Maastricht, en favorit i repris. Vi var här på vår första kanalresa som du kan läsa här. Denna gång lägger vi till mitt i staden, på en stenpir mellan två broar. Inga faciliteter men heller ingen kostnad.
 

El Capitan har beskrivit i tidigare inlägg att vi är lite bekymrade om vattenstånden i de franska kanalerna och den rutt vi tänkt oss ner till medelhavet är just nu inte möjligt på grund av vattenbrist. Lite vatten i kanalerna i kombination med värmebölja ställer ju onekligen till det. Vi spekulerar och funderar, vart är det bäst att ligga för att vänta in regn och mer vatten? Enligt VNF så är vissa partier inte farbara förrän 31 augusti. Vi kan ju också bli liggande ännu längre om det vill sig riktigt illa.

 

Men som ordspråket säger, när nöden är som störst är hjälpen som närmast.

I båten framför oss är det ett äldre par som vad vi förstår är, när vi börjar prata med herrn ombord, rutinerade kanalfarare och särskilt i de franska kanalerna där de rest runt i 30 år. Här får vi värdefulla förslag på andra alternativa rutter på floder och kanaler som har tillräcklig vattendjup och som är öppna för trafik.

 

Men som ordspråket säger, när nöden är som störst är hjälpen som närmast.

I båten framför oss är det ett äldre par som vad vi förstår är, när vi börjar prata med herrn ombord, rutinerade kanalfarare och särskilt i de franska kanalerna där de rest runt i 30 år. Här får vi värdefulla förslag på andra alternativa rutter på floder och kanaler som har tillräcklig vattendjup och som är öppna för trafik.

 

Rutten är längre och det är obeskrivligt många trånga och ”franskt chica” slussar men å andra sidan kan vi fara genom Paris och det var egentligen en plan vi hade vid vår förra kanalresa. El Capitan kommer att berätta mer om vår nya rutt i nästa inlägg.

Kvällen är varm och svettig, 37 grader ute och 31 inne i båten, fläktarna surrar för fullt och vi bara flämtar.

 

Natthamn i Maastricht.

 

Kvällen vy utanför vårt fönster.

 

7 augusti 2020 Maastricht – natthamn vid stenpir mellan två broar 08.40.

Idag hänger vi på låset till ”Jumbo” för att köpa vatten på flaska. Den senaste vattnet som fyllde i våra tankar smakar ”sådär”

 

I motsatsen till Tyskland är det ingen rekommendation eller tvång med munskydd i mataffärerna utan enbart inom kollektivtrafiken. Vi försöker dock i möjligaste mån handla när det är minst möjliga människor i omlopp så vi slipper psykosomatisk ont i halsen.

Mitt i kanalen ligger också en flytande bunkringsstation med vatten, diesel och en relativt välsorterad skeppshandel där vi får tag i nya kanalkort över de områden vi behöver för vår vidare färd. Dessa kanalkort, ” Fluvial” är suveräna och med massor av bra information och helt nödvändiga i Frankrike.

 

Nya kanalkort över Frankrike.

 

Cirka 10 km söder om Maastricht börjar den franskspråkiga belgiska Vallonien och floden Maas byter namn till Meuse. Vi slussar uppåt och in i Belgien via Ecsluse De Lanaye som är ca 14 meter hög men som har flytande pollare, tack och lov. 
 

Sist gång vi passerade denna sluss fick vi visa upp registreringsbevis på båten och också ge en liten ”pengagåva” till slussvärden men denna lilla ovana verkar försvunnit, kanske med hjälp av Coronaviruset?

 

Idag passerar vi sedan tidigare kända städer som Liège och Amay.

Nytt bygg?
 

Pont de fragnée
 

inn mot sentrum i Liege.

 

Vår plan är att ha vår natthamn i Hui men så upptäcker vi att gårdagens grannpar ligger förtöjd på en liten brygga ” In the middle of nowhere” och där finns också plats för oss.

Så snart vi förtöjt kommer en liten belgisk herre i en fräck liten sportbil och frågar något på franska eftersom han inte kan ett ord engelska och överlämnar därefter en gurka och solvarma tomater som hans gamla mor, om vi förstår han rätt, har odlat i sin trädgård.

 

En gåva från en belgisk gentleman.

 

Gesten gör mig varm ända in i hjärtat och satt en extra guldkant på min vardag idag.

 

[Tor Arild]

Herlig å følge dere, og så skriver dere godt!! 
Gleder meg alltid til oppdateringene deres!!

Takk for at dere deler!😀👍🏻👍🏻
 

mvh

 

Tor Arild

[Key Freak]

I dag har jeg oppdaget denne tråden og lest den helt fra starten. Veldig artig! 

[enslagsgjest]

Følg med på Sailing Magic Carpet på YouTube for inspirasjon angående kanalene.

[Barbaria]

Takk for hyggelige tilbakemeldinger @Tor Arild og @Key Freak.

@enslagsgjest jeg har sett noen videoer av de og de er veldig dyktige til å lage film.

Det er også artig at de seiler «off seson» noe vi kanskje kommer til å gjøre om vi blir sittende fast et sted. Steget opp til YT video ukentlig har vi ikke ambisjoner om foreløpig, det er nok jobb å holde seg på ve...elven 

 

Vel vi har seget videre i heten som nå omfavner oss dag som natt. Det er i skrivende stund 32 grader i båten og vindstille. Det blir ikke noe søvn før vi er under 30...🥵

 

 

[Barbaria]

No documents for you!
8 August 2020 kl. 0840 Amay.

Vi forlater natthavnen i Amay så tidlig vi orker og lenge før varmen slår inn for fullt. Tilfeldigvis er det på samme tidspunkt som vårt nye bekjentskap som vi traff i Maastricht velger å dra. Det er alltid en fordel å kjøre sammen med andre båter, og aller helst kommersiell trafikk. Du risikerer å bli liggende å vente i lange tider på andre båter utenfor slusen om du er alene.

 

Staslige villaer.

Etter Liege blir det mer tydelig at vi er i Ardennene med skogkledde åssider og elven ned i dalen som vi kjører på. Det er noen flotte villaer ved elvekanten til Meuse kun avbrutt at et par kjernekraftverk som vi komme veldig nære.

 

Vi kunne i prinsipp gå i land rett ved reaktoren.

 

Vi har 3 sluser vi skal igjennom før vi kommer dagens destinasjon som er den koselige byen Namur. På veien passerer vi Hui og og gjenkjenner taubanen som går over elven og opp til Fort de Hui.

Fort de Hui med kabelbanen.

 

For de som ikke har fått med seg det så er det for tiden en varmebølge her nede. Kjøring og ikke minst slusing er en utfordring og faktisk smertsomt i 42 varmegrader. Vi forsøker å dekke for solen med noen fargerike tøystykker fra skarpøyes garderobe. Vi drikker minst like mye vann som motoren på veien til Namur.
 

Coffeeshop Sothis 

I den siste slusen før Namur står det en velvoksen kar i rød t-skjorte som hoier og gestikulerer (noe de gjør mye av her i Belgia) han peker at vi skal legge oss på et bestemt sted i slusa samtidig som han lirer av seg Franske gloser i rask rekkefølge. Vi sier at vi ikke forstår hva han sier og om han kan Engelsk. Han fortsetter den Franske leksjonen for døve ører, vi er opptatt med å legge til på den trange plassen vi har fått tildelt. Når vi legger til er det kun oss på båten vi hører. Etterhvert forstår vi at han ønsker noen sikkert viktige papirer (dokuments) og vi sier ok vi kommer når vi er klare med slusingen.

 

Når vi har sluset til toppen spretter jeg i land med munnbind og «the documents». Jeg vurderer om jeg skal ta med noen Euro til bestikkelser, men med den oppførselen vedkommende hadde så kan han glemme et tilskudd til julebordet, lommeboka blir liggende i båten. Når jeg kommer inn på kontoret sitter det en annen kar der, den røde t-skjorta er ikke å se. Jeg sier noe som ligner Bonjour – documents og holder frem noen båtpapirer. Han ser uforstående ut og sier no no, hmm. Jeg gjentar, no documents? No no, sier herren igjen. Jeg sier takk og forlater kontoret. Vi hverken ser eller hører noe ikke mer til den røde t-skjorten og vi kjører videre inn til Namur og finner vår kaiplass under citadellet. Vi har en følelse av at siste ord ikke er sagt i den viktige papir saken.

I morgen tar vi inn på La Sambre som skal ta oss til Charleroi som i vår guidebok omtales slik;

 

The “Capital of the Black Country” one of the worst industrial wastelands I have recently seen (I have seen a few, Almaty Kazakhstan, Murmansk, etc…) Not far east from Charleroi on the river Sambre, it is in one of the most depressing and rundown areas of French-speaking Wallonie, Pont-de-Loup with its dioxine-laden atmosphere, constant sooty rain and black oily water is not somewhere anyone would ever choose to visit without a good reason.

 

Her er det åpenbart bare å glede seg!
 

Litt sliten og trøtt men har sikkert vært fin.

 

For de som er interessert så går turen videre fra La Sambre inn på canal Charleroi Bruxelles og videre inn på canal du centre og deretter inn på canal Nimy til I’Escaut og tilslutt havner vi på canal de Nord som får over i Oise som ender ut på Seinen rett vest for Paris, litt enkelt forklart. Planen er nå å ta den vestre veien som går sørover i Frankrike. Denne skal ta oss til Saône for på den måten å forbigå kanaler som lider av for lite vann. 
 

Ja ja, om ikke det går så blir det litt av et eventyr!

[Barbaria]

The capital of the black country.

9 augusti 2020 Namur 08.30.

Morgonen är soligt varm och vi är ivriga att ta oss an helt nya kanaler, kanaler och älvar som vi inte har kört på tidigare.

Vi svänger vi in på kanal Sambre, ett stenkast från vår natthamn i Namur, som tar oss till Charleroi, och där tar vi höger till kanal Charleroi – Bruxelles.

 

Åtta slussar senare är vi helt enkelt tvungna att förtöja vid sluss nummer nio eftersom den är stängd. Vi kommer på att det faktiskt är söndag idag och många kanaler stängs klockan 18.00. Dagarna går liksom omlott för oss ombord och det är inte lika viktigt längre om det är måndag eller fredag.

 

Min reflektion idag är att vi bara kan konstatera att vissa kanaler är så vackra att de nästan upplevs som overkliga medan dagens kanaler skaver i ögonen och man kan nästan inte värja sig från den odör från alla fabriker och industrier som spyr ut längs vägen. Resultatet av vår välfärd och dess avfallsprodukter serveras med tydlighet längs färden idag.

 

Det vackraste vi såg var vår utsikt vid sluss nummer nio, Ecluse 2 Goseliers.

 

Redigert 10.August.2020 av Barbaria (see edit history)

[Barbaria]

“Listen very carefully, I will say this only once”

10 August 2020 Kl. 07.07 – Ecluse 2 Goseliers, Belgia.

Etter å ha kommet ut av «kloakkrøret» i Charleroi så var vi glade for å tilbringe natten sammen med fem andre båter utenfor en sluse i fine omgivelser. I dag står verdens høyeste båtheis Strépy-Thieu på hele 73 meter på menyen.

 

Båtheisen sett fra innkjøringen i toppen.
 

Det er mildt sagt ikke grenser for hva du kostnadsfritt kan oppleve på kanalene, her har vi kjørt i både kloakk og nå i verdens høyeste heis i flotte omgivelser helt gratis. De kjører denne svære heisen kun for oss og en annen fritidsbåt, det kan man kalle service. En slik heis er helt udramatisk siden man binder til kai som på hvilken som helst brygge. Så heiser de hele bryggen med vann og alt ned til bunnen og kanalen du nettop kjørte på er 73 meter der oppe. Et Hercules fly passerer i samme høyde som oss på veien ned.

 

Litt av et byggverk.

 

Det blir 9 timer med kjøring og slusing for vi finner en plass ved en nedlagt kanal å ligge for natten. Mens vi slapper av etter dagens jobb så kommer det noen mørke skyer drivende og vi tar opp sprayhooden og rett som det er kommer en av de værste uvær jeg har sett. Det blåser storm i kastene og det regner så mye at det er umulig å stikke hodet opp og det lyner uavbrutt. Det kjennes ut som vi er i utkanten av en tornado.

 

Det går hett for seg utenfor.

 

En halvtime senere er det stille og bare småregn gjenstår. Det er vel slikt vær man kan forvente med 40 graders temperaturer. Ute temperaturen synker til 20 grader, men inne i båten er det fremdeles 32..vifter er et must.
 

11 August 2020 kl. 08.15 Blaton, Belgia

Vi ble lurt av overskyet morgenvær og sover lengre enn vanlig. Det er fremdeles vått og fuktig ute, men vi har sovet som to steiner med viftene på fullt hele natten. I dag blir det mye kjøring og slusing, og innen dagen en omme så skal vi etter planen være i Frankrike. Vi kommer atter en gang til en sluse hvor de spør om destinasjon, denne gangen svarer vi Middelhavet og får et oioi tilbake. Vi forstår ikke hva de skal bruke informasjonen til, men vi oppgir det allikevel. Det er jo ikke slik at det har endret seg siden 2 sluser tilbake på samme kanal..
 

Vi kommer plutselig til en språklig blindvei når vi kommer frem til den nest siste Belgiske slusen.

En som aldri kom ut av den språklige blindveien.

 

Vi sier på den eneste Fransken vi kan at vi ikke kan snakke Fransk, og om de kanskje kan litt Engelsk. No, sier han, og der stopper vår konversasjon. Han fortsetter å si «deux partenaires» en drøss med ganger i håp om at vi plutselig skal kunne forstå Fransk ved et mirakel, så brister både vi og han ut i latter og så legger han på. Vi finner snart ut at det betyr «to partnere» altså to båter sammen før han åpner slusen. Vi legger til ved en ventebrygge for å vente på en båt, og vi går selvsagt på grunn også da det kun er 1,4m der. Det kommer ingen annen båt, og når det er gått 40 minutter skal vi kunne sluse alene mener vi å ha lest et sted. Det viser seg og stemme for nå får vi grønt lys, så vi forter oss med å løsne fortøyninger men vi står fast i gjørme. Løsningen blir å bakke full fart tilbake den veien vi kom inn, den gjørma sugde seg godt fast i båten men vi kom ut og møter en smørblid slusevakt som gir tommel opp og har godt humør.
 

Det viser seg senere at Skarpøye har hatt Fransk på skolen i sin ungdom. En ungdom noe som ikke er lenge siden skal vi tro tidligere uttalelser, men når det kommer til Fransk så et det visstnok en evighet siden….

Skarpøye i bunnen av språkbarrieren.

 

Nødstigen er glatt høy og full av møkk.  Lykke til om du kommer i nød.
 

Etter fire timer passerer vi den gamle tollstasjonen i Belgia og krysser over grensen til Frankrike.

Atter en unødvendig tollstasjon.

 

Vive la France.

 

Vi har forhåndsbetalt «skatten» Frankrike skal ha for å kjøre på kanalene den nette sum av EUR 146 for 30 dager. 
 

I en av de første Franske slusene kommer en fulllastet dobbel lekter på drift og driver mot oss i den trange slusen, vi må raskt løsne alle tau og kjøre raskt fremover inne i slusen mens slusingen pågår for å unngå at vi blir knust mot veggen. Det har aldri skjedd for oss at en lekter har drevet av på denne måten, ikke bra!

 

Frankrike begynner pent.

Vi er inne på elven Escaut og det drøyer vel og lenge før vi finner et sted ved Denain å legge til som er dypt nok for vår 1,55 m. kjøl. Det ble nesten 11 timer med kjøring, slusing og språkforvirring i dag og mannskapet er trøtte og svette…

 

[Lanber]

Bon voyage! 

[Barbaria]

The Ruyaulcourt Tunnel.

12 augusti 2020 vid kanalkanten utanför Denain 08.45.

Färden går vidare på floden Escaut och idag har vi bestämt oss för att ta en kort ”arbetsdag ” eftersom vi känner oss relativt möra efter vår 12 timmars pass under gårdagen.

 

Efter en sluss och ca 2 timmars körtid har vi kommit fram till Canal du Nord och ännu ett stycke på vägen mot Paris.

 

Mot Paris.

 

Vi lägger till vid en brygga som enligt Navionics är utmärkt som möjligt förtöjningsplats vid den lilla franska byn Arleux och visst fungerar det så länge man fendrar ordentligt. Det ligger många läkter och en och annan ”brusten dröm” längs båda kanalsidorna. Enligt Fluvial skall Canal de Nord vara hårt trafikerad av yrkestrafik men augusti är en semestermånad i Frankrike och det är kanske därför kanalen är relativt stilla. Det är också märkvärdigt lite fritidsbåtar och ingen har svensk flagga.

 

Idag är det nästan outhärdligt varmt trots solskydd som får Sothis att se ut som ett lindat spädbarn och fläktar som går på högsta hastighet. Vi ombord brukar alltid gå på upptäcksfärd när vi kommer till ett nytt ställe men idag har vi fullt upp att andas in och andas ut utan att flåsa och flämta och kyla ner oss med kall dusch på akterdäcket med jämna intervaller. 
 

Jag tar en cykeltur framåt kvällen när luften slutat att dallra för att åtminstone få ett litet intryck av den lilla franska byn. 

Arleux är mest känd för sin produktion av smoked garlic och för den årliga festivalen som äger rum i september i vitlökens tecken som firas med färggrann parad och traditionell garlic soup. Herre, här snackar vi vitlöksodör dagen efter!

 

Smoked garlic.

Det är verkligen en sömnig liten fransk by och jag kan inte bestämma mig om den är fransk charmig eller bara sömnig.

 

13 augusti 2020 vid en brygga vid Arleux 08.45 

Efter en god natt sömn och frukost får vi bråttom ta tamparna eftersom vi hoppas få följe med den läkter som kör förbi utanför vårt köksfönster.

 

Canal du Nord är ca 95 km lång där maxfarten är 10 km i timmen. Är man vältränad så springer man fortare än vi får lov att köra. Innan vi är färdiga med Canal du Nord skall vi igenom 19 slussar och två tunnlar.

 

Canal du Nord har trånga, typiskt franska slussar där proffsiga läkterförare nästan skruvar in sig genom slussporten och utanför varje sluss bildas också starka strömvirvlar där El Capitan verkligen får hålla tungan rätt i mun för att komma in helskinnad.

 

Japp, vi får lov att ta rygg på läktern och vi avverkar 7 slussar innan vi kommer till The Ruyaulcourt Tunnel. Den byggdes mellan 1914-1918, är 4350 meter lång. Maxfarten är 5 km i timmen så det tar ca 1 timme att passera.

Japp, vi får lov att ta rygg på läktern och vi avverkar 7 slussar innan vi kommer till The Ruyaulcourt Tunnel. Den byggdes mellan 1914-1918, är 4350 meter lång. Maxfarten är 5 km i timmen så det tar ca 1 timme att passera.

 

 

 

Efter 36 kilometer och ca nio timmar på de franska kanalerna lägger vi till kaj innan sluss nummer 8 och utanför Moislains.

 

Det går sakta men säkert framåt.
 

 

[Barbaria]

SOS!
14 August 2020 – Moislains, Canal du Nord, Frankrike.

Regelmessig sjekk av vannfilter er nødvendig når man ferdes på kanalene. Det er mye rusk og rask som flyter rundt når vannet virvles opp ved slusing og av lektertrafikken. Det gror også godt med sjøgress opp fra bunnen som kan suges inn i vanninntaket under kjøring på grunne kanaler. 
 

I går var vi uheldige under rutinesjekken og fikk en sprekk i lokket til vannfilteret, like ved gjengene. Lokket til vannfilteret er laget av en plast som er av for dårlig kvalitet og sprekker for lett. Vi har dessverre ikke et ekstra lokk i vårt store reservelager. Heldigvis kan vi fremdeles skru på lokket uten at det lekker inn luft i systemet, men stryken er redusert. Slik kan vi ikke ha det når vi har de mest ekstreme kanalene gjenstår når det gjelder groe og rusk. Vi er avhengige av et godt og solid filter som tåler å bli åpnet og lukket flere ganger om dagen.

 

Vetus 330 vannfilter.

 

Et nytt skikkelig vannfilter eller reservelokk settes på innkjøpslista når vi kommer til en butikk som kan ha noe slikt. Vi holder et øye med filteret under dagen for å forsikre oss om at det holder tett.
 

Vi har fremdeles noen mil igjen å kjøre på Canal du Nord og vi klarer 20 nm og 8 sluser på 7 timer før vi legger til ved kanalen. På grunn av regnet i natt så har det vært ekstremt sølete i slusene, båten og vi ser ut som vi har lekt i en sølepytt hele dagen, men det gjenstår bare 1,5 mil igjen av Canal du Nord hvorav en tunell på 1 km før vi kommer ut på Canal Lateral a L’Oise. Vi legger til ute i ødemarka og sover som steiner.

 

For Sale? Ikke noe å si på beliggenheten.
Måten de klarer å få en forfallen eiendom til å se bra ut i Frankrike er fantastisk.

 

15 August 75 km – middle of nowhere Canal du Nord, Frankrike.

Nowhere..

 

Dagen i dag begynner med en tunell på 1 km, noe som er småsaker i forhold til hva vi er vant med. Vi er oppe når solen vekker oss og vi håper å rekke frem de 35 km til byen Compiègne. Der skal nemlig ligge en butikk med båtutstyr og kanskje kan vi få tak i et solid vannfilter. 
 

Underveis gjør vi oss noen refleksjoner rundt forskjellene mellom Tyskland til Frankrike og for så vidt Belgia. I Tyskland er alt velsmurt, sluseporter og flytende pullerter glir glatt og glinser i vannfast fett og alle broer er nymalte. Her skriker de samme tingene etter olje og fett, hviiiiin! Det har ikke vært smurt på evigheter, og alle broer er i samme rustpatinerte farge. Det er helt fantastisk hvor stor forskjell det kan være på to land som deler grense. Frankrike prioriterer annerledes, men det er vanskelig som en turist å se hva det er de prioriterer. Kan det være avslapning?

 

Når vi kommer frem til tunell åpningen får vi rødt lys selv om vi ser at det er helt klart fra andre enden. 
 

Vi forsøker å påkalle oppmerksomheten via VHF, men ingen svarer. Vi sirkulerer rundt kameraovervåkingen, men ingen respons. Vi sjekker åpningstiden på nytt i vår guide og det står 0700 og klokken er nå 0820. Vi forsøker å ringe, men får 1000 forskjellige valg på telefonsvareren på Fransk..

Tunellen.

 

Vi tar til siste mulighet å trykker på SOS knappen, kanskje de våkner da? Det kommer en veldig høy stemme ut av høyttaleren som ljomer i hele dalen «your emergency call is registered please wait” som gjentas tre ganger. Deretter skjer det ingenting…. vi venter mer…..og vi trykker igjen! Samme utfall. Ingen er våkne i Frankrike, og vi kan dø her i tunellen uten at noen bryr seg et dugg om det. Dessuten har vi lite mat og ingen alkohol i båten..vi kan ikke bli liggende her til Jul!
 

SOS knappen.

 

Helt plutselig Kl. 0900 uten videre forklaring får vi grønt lys og kan fortsette ferden akkurat som ingenting har skjedd. Enten er vår guide feil, eller så er tidsregningen annerledes her, men får du et uhell i tunellen så kan du regne med å måtte klare deg selv. 
 

Vi kommer uansett helskinnet igjennom selv om denne «korte» tunellen byr på vanskeligere kjøreforhold delvis uten lys og en kanal kant helt ned til vannlinjen. Her er det best å holde tunga rett i munnen.

 

Tunellen med lys i starten.

 

Etter litt kjøring legger vi til mellom to sluser der vi har sett, på google maps, at det skal være en Aldi butikk (Rema 1000) bare 400 meter unna kanalkanten. Det er ikke hverdagskost med butikk så nære så vi stopper opp mellom slusene og vi får handlet nesten alt som står på handlelista i en butikk som har både håndsprit og plast hansker. Men folk holder dessverre ikke avstand. Det hjelper ikke med pålegg om munnbind om ikke alle holder avstand, om bare folk kunne forstå det.
 

Vi ankommer Compiègne og går selvsagt på grunn (1,4m) når vi skal legge til ved bykaien. Det kommer en hyggelig dame løpende og sier at vi kan ligge på utsiden av deres fine lekter Liberte. I morgen søndag blir det antagelig klesvask på et myntvaskeri og kanskje en middag på Libanesisk restaurant om vi tørr.

Liberte og Sothis.

 

Compiègne sentrum.

Artig gate kunst I Compiègne

[Gunga Din]

Flotte bilder o tekst Barbaria !

 

spm: hur går grenseovergangene, dere har vart gjennom en rekke land nå i Coronatiden, har det vart snakk om karantene noenstans?

Redigert 17.August.2020 av Gunga Din (see edit history)

[Barbaria]

Takk for det @Gunga Din

Så langt ingen karantene, bare følge reglene på stedet. I Belgia måtte vi fylle inn «Public Health Passenger Locator Form» på nett med beskjed hvor vi kom fra og hvor vi skulle. Oppgitt mobilnummer måtte bekreftes med en sms, så det er vel kanskje en viss sporing inne i bildet. Vi nærmer oss nå Paris hvor det har vært en viss smitte økning den siste tiden, men foreløpig forlanger de kun maske på utvalgte steder. Den Franske vignetten for kanalene  har vi også kjøpt på nett. 
 

Det kan hende vi velger å kjøre forbi Paris pga økt smitte og faren for en plutselig lokal lockdown, men det er litt trist kjenner vi.. Det kan være at det er mye mindre båter der nå en det er til vanlig, men det kan også være slik at det er mange Franske turister der akkurat som i det er mye svensker i Sverige denne sommeren. Vi tar en endelig avgjørelse i morgen på om vi drar inn til Port l´arsenal.

 

 

[Barbaria]

Drömmar, brustna drömmar och mardrömmar!
16 augusti 2020 Compiegne.
I Compiegne får vi både tvättat våra persedlar på en av stadens loundry service och sett oss omkring i staden.

 

I väntans tider.

 

Paraplyer på vift och andliga fönster

 

 

Till vår glädje har Compiegne inte bara en utan två libanesiska restauranger och trots att cuisine francaise är världskänd så slår det enligt vår uppfattning, inte det libanesiska köket. Det visar sig att den ena restaurangen enligt Tripadvisor är stängd söndag och måndag men den andra restaurangen skall öppna klockan 19.00 efter den obligatoriska stängningen mellan 15-19. När vi ändå är i stan tar vi vägen runt restaurangen och vi bestämmer oss raskt att här skall det frossas i libanesisk mat i kväll och vi gläder oss som barn på julafton. Prick klockan 19.00 tågar vi med förväntansfulla steg till restaurangen. Vi känner smaken och doften av tabbouleh, hummus, falafel, baba ganoush, mhamara, swarma och varma pitabröd med våra inre sinnen och vi resonerar om vi ska ta den lilla menyn med 4 förrätter plus varmrätt och dessert eller slå till med den stora!

 

Exakt 19.15 tar vi i dörren och den är stängd??

 

På en tydligt handskriven lapp på dörren står det c’est fermé och så har vi lärt oss en ny mening på franska idag. 
 

Så står vi där, utanför restaurangen och på trottoaren, snopna och lite slokörade men det bara att ta sig till båten igen och se vad restaurang Sothis kan få fram under rådande premisser. Eftersom kocken ombord av någon anledning saknar nödvändig inspiration för kreativ matlagning så blir det en färdigköpt pizza för 16 kronor delad på två.

17 augusti 2020 Compiegne 08.30.

Innan vi fortsätter vår färd vidare på floden Oise behöver vi bunkra diesel och vatten vid den bunkringsstation som finns på andra sidan kanalen. Vi ombord gillar att ha fulla tankar och förråd och antagligen bor det en ”prepper” inom oss båda.

 

På inköpslistan står också ett lock till vattenfiltret som fått sig en spricka, men enligt den evige optimistiska El Capitan så är det ca 0,1 % chans att de skulle ha ett lock till vattenfilter generellt och mikroskopisk möjlighet att de ska ha just vår modell.

 

Vatten och diesel fylls och dieseln är betydligt billigare här än i Sverige. Vi betalar 1,15 Euro per liter. Vi betalar i en synnerligen välsorterad affär för båttillbehör och ta mig tusan, visst har de exakt det locket till vattenfiltret vi behöver för vår båt.

 

Vi köper raskt två lock och en insats och El Capitan är påtagligt nöjd och belåten över vårt inköp.

 

Absolut 0 % sannolikhet att Frankrike skulle leverera, enligt El Capitan.

 

Floden Oise är förhållandevis bred och har ett djup mellan 3,0 och 6 meter. Slussarna är långa och vida och slussar oss blygsamma 1-2 meter nedåt. Rena rama semestern om du frågar mig.

Vi avverkar ovanligt många kilometer och passerar flera franska städer under dagen eftersom vi kan hålla en god fart och dessutom glider vi in i varje sluss utan att vänta. Floden är lugn utan någon nämnvärd ström och inte särskilt trafikerad. Andra fritidsbåtar lyser med sin frånvaro förutom de brustna drömmarna och rena mardrömmarna som ligger förtöjda vid kanalkanterna och allmänna bryggor. 
 

Drömmar, brustna drömmar och rena mardrömmen.
 

Dagen är kyligare med tunga regnmoln som med viss regelbundenhet resulterar i ett ösregn i femton minuter för att sedan avta lika tvärt som det började.
 

Efter ca 8 timmar och 34 nautiska mil lägger vi till vid en flytbrygga utanför Beamont – sur- Oise

 

Vår natthamn på älven Oise.

 

Det var inte vi 

[Tom Rør]

Denne tråden har gått meg hus forbi, men nå har jeg tatt hele tråden i et jafs. 
Utrolig spennende, og dere har en formidlingsevne som får terningkast seks 👍

Jeg er svak for kanal/elvetur, men sjarken vår er litt for høy for mange av disse vannveiene.

Jeg ser fram til fortsettelsen.

[Pequod]

Spennende å følge med på dere! Ser fram til hver oppdatering!

[Barbaria]

Takk for hyggelige tilbakemeldinger @Tom Rør og @Pequod .

Vi forsøker å skrive litt hver dag, når man reiser slik er det fort gjort å glemme hvor man var i forgårs. 

 

L`Oise.

18 August 2020 – Beamont – sur- L’Oise, Frankrike.

Det er vemodig å se kommunale brygger blir brukt som søppelplasser for kasserte båter. Her setter kommunenen i stand gratis plasser for besøkende og takken er at idioter slenger fra seg vrakene og drar sin kos. Mange ser dessverre ut til å være seilbåter på vei til, eller fra en «langtur». Budsjettet, teknikken eller motivasjonen har sviktet og andre må rydde opp i kaoset. Alle de tre seilbåtene på gjestebrygga var vrak og nå som vi har kjørt er det plass til en til.
 

Mange har valgt å bygge om en gammel lekter til bobåter hvor de lever sine liv på elven.

Vi glir i bedagelig tempo videre på L’Oise og man kan merke at bebyggelsen endrer seg fra forfallen til mer nypusset, antagelig er det pengesterke Parisere som har slått seg ned langs elven utenfor byen. Når vi legger til i Pontoise for kvelden så er det tross alt bare noen kilometer i luftlinje unna Paris sentrum. Flytebryggene tilhører turistkontoret og skal ha både strøm og vann, vi forsøker begge uten å få noe ut.

 

Elvelivet er uten rette kanter, hvor en og annen tømmerstokk kommer drivende..

 

Det er ferietid i Frankrike og det gjelder også turistinformasjonen i Pontoise som er stengt mandag og tirsdag. Vi blir liggende allikevel siden vi ikke trenger verken strøm eller vann. Vi setter pris på at bryggene er avlåst fra sjøsiden og noe distansert fra land når vi leser at Pontoise (Cergy) har hatt store problemer med kriminalitet. Vi bestemmer oss for å forlate området om uvedkommende tar seg inn på de stengte bryggene. Det er kun vi som ligger her så det er enkel å se hvem som ikke hører hjemme her.
 

Kl. 18.45 hopper den første ungdommen over sperringen og setter seg ut på brygga. Vi gjør som planlagt, og 2 minutter senere er Sothis på vei mot alternativ B som er port Cergy. Vi legger oss på utsiden av havna da dybdemåleren viser 1,4m allerede i inngangen på havna.
 

19 August 2020 – Port Cergy – L`Oise, Frankrike.

Det er meldt regn i dag så vi bestemmer oss for å ligge en natt til i Port Cergy. Å kjøre på en travel Seinen i øsregn og dårlig sikt, samtidig som man ønsker å se på de historiske høydepunktene frister ikke. Havnekapteinen her i Port Cergy har fremdeles ikke vist seg, og kontoret er stengt. Jeg har lagt igjen beskjed om at vi har ankommet på telefonsvareren som var oppgitt i havnen.
 

Port Cergy dyrt og svakt drevet. Massevis av båter som har grodd fast i havnen.

 

En assistent dukker opp i 14.30 tiden og forlanger den absurde prisen på 65 Euro for to netter. Vi som er vant til å ligge gratis..! De lover internet, men når jeg påpeker at det ikke fungerer, og at det er en del av prisen, så sier de at det er gratis. Så moralen er om strømmen (eller noe annet) ikke virker så er det gratis, og ikke er øre i rabatt. 
 

Dette er en typisk havn som har et stort ego og ingen personlighet. Vi kan ikke anbefale noen å legge til her, med mindre du har en lass med penger du ønsker å gi bort til unnasluntrere.

 

Det er alltid en kirke som har stått stille i tiden i nærheten.

Nå som vi har landstrøm kan vi får gjort sårt nødvendig indretjeneste med støvsuger og vaskefiller. Skarpøye har også tatt frem symaskinen!? – Selv om båten ser ille ut på utsiden så er det greit å ha den ren og pen innvendig. Vi har bestemt oss for å ikke gjøre en stor innsats på å vaske og polere utvendig før vi er ute av kanalene. Vi kaller den nye gulfargen for «kriminal kamuflasje» fordi den langt fra fremstår som et fristende gullegg å stjele noe fra.
 

Skarpøye syr gjesteflagg.

 

Drikkevann er nevnt i tidligere innlegg og det er mulig å fylle opp tanken i noen sluser, om du er rask. Er du veldig heldig så er det en slange der, men som oftest mangler den. Da springer vi håpefulle bort med slange og koblinger, men vi finner raskt ut at både størrelsen og gjengene på de Franske vannkranene er av en type vi ikke har. Vi har alle tilgjengelige adapter som man får kjøpt på Biltema i Norge, men ikke den Franske selvsagt. Frankrike gjør ting på sin egen måte, og det tar litt tilvenning for en treg Nordmann.
 

L’Oise elven.

 

Vi har totalt 480 liter fordelt på to tanker og fem forsvarets vannkanner som står på rekka. Under hetebølgen som passerte nylig så fikk vi fylt på vann som smakte av gummi, selv utblandet med sitronsaft så skar gummismaken igjennom. Det går greit å drikke gummivann som er iskaldt, men lunkent er det ikke noe man lengter etter når man er tørst.
 

Det går fort 3 liter pr. dag pr. pers når varmen står på og det er viktig å holde rede på hvor mye vi har drukket. Vi har derfor slept et lass med kjøpevann ombord i båten. Det blir fort mange kilo å drasse til båten fra nærmeste butikk, som ikke alltid er like nære, og da er det ikke til å unngå at noen varer blir nedprioritert som f.eks brus. Når vi først har en flaske iskald brus er det nesten som champagne i ganen.
 

Hmm, solgte vi begge bilene? Hvem er denne mannen som reklamerer for soya kjøttdeig...

 

I morgen kommer vi ut på Seinen og svinger til babord mot Paris. Det er svært få plasser å legge til på de 70 km som Seinen slingrer seg oppover før vi kommer til inn i Paris. På grunn av smittesituasjonen i Paris området så har vi med 95% sikkerhet bestemt oss for å ikke legge til i sentrum. Vi kommer til å kjøre videre på Seinen til vi finner en plass i utkanten, så vi regner med at det blir en laang dag. Men, planer har en tendens til å møte virkeligheten, så time will show.

Redigert 19.August.2020 av Barbaria (see edit history)

[Barbaria]

Seine via Paris.

20 augusti 2020 Cergy gästhamn 07.30.

Idag lämnar vi floden Oise och tar oss vidare på floden Seine. Vi är förväntansfulla inför dagen, dels för att stifta bekantskap med Seine men framförallt inför att på egen köl följa Seine genom Paris.
 

Portalen till floden Seine.

 

 

Det är en av fördelarna med att resa till medelhavet genom kanalerna, du kommer så nära upplevelserna. Vi passerar stora städer så nära att du tar del av stadens larmande ljud och puls, vi passerar med en båtlängd familjer som sitter och grillar i stadens grönområde, vi känner doften av gödsel eller bärgat spannmål när vi reser genom landsbygden och vid förorterna osar det av kemikalier från tung industri.

 

Vi får en inblick men deltar egentligen bara från utsidan.

Seine är bred och djup. Strömmen är moderat och det är på sin höjd 1 knop motström just nu. Vi hade förväntat oss betydligt mer trafik, både kommersiell trafik och fritidsbåtar. Det går inte att jämföra med floden Rhen med dess kaosartade trafik, den starka mot eller medströmmen och det begränsade djupet när du tvingas ut i älvkanterna av tung kommersiell trafik.

 

Seine ringlar sig i långa slingor genom det franska landskapet och vissa avsnitt längs flodkanterna är klädda med läktrar, vissa verkar fortsatt vara i trafik men det allra flesta är omgjorda till ”bobåtar”. Standarden varierar minst sagt och längs kanalkanten finns också ”kyrkogårdar” av gamla rostiga vrak till båtar som bara blivit lämnade vind för våg. Det känns lite sorgligt.
 

Floden Seine slingrar sig till Paris.

 

Seine kantade av läktrar och bobåtar i varierade skick. 

 

 

Idag får vi också ”franskt skäll” av en man som sköter den andra slussen genom Paris eftersom vi smet in bakom en läkter och vid grönt ljus utan annan kontakt. 
 

Att få bannor i Frankrike är att få en verbal smekning där vi i milda och vänliga ordalag ombeds att ta en kontakt via telefon om vi vill passera slussen så att de förstår att vi vill följa med. De vill ju inte att det ska ska ske en ”accident”

 

Vi tackar vänligt för upplysningen och lovar bot och bättring. Vi bestämmer oss raskt för att INTE berätta om de tidigare försöken till kontakt via telefon och VHF och en och annan röd knapp utan att få så mycket som ett andetag till svar, och vi har därmed bestämt oss för att förlita oss på signalsystemet med gröna, vita och röda signaler.

 

Vi är beredda på mer trafik när vi närmar oss centrum och alla sevärdheter i stadskärnan, men trafiken uteblir. Vi ser på sin höjd tre sightseeingbåtar, fullpackade med människor med munskydd och som står som packade sillar, social distansering och avstånd på minst 1 meter följs inte här i alla fall. Vi möter 3-4 läktrar och någon enstaka hyrd liten motorbåt som svirrar runt med en hyrd kapten och unga vackra personer som har fullt upp med att ta selfie med sevärdheterna i bakgrunden, och that’s it!

 

Avsaknaden av båttrafiken är väl med stor sannolikhet en konsekvens av pågående pandemi.

Det känns coolt att för egen maskin och på egen köl passera alla de sevärdheter som Paris har ett erbjuda bara ett stenkast från relingen. Att passera Eiffeltornet i en av alla Seine krökar och att ta foto av den franska frihetsgudinnan, Louvren och Notre Dame från ett annat perspektiv än från land.

 

Avsaknaden av båttrafiken är väl med stor sannolikhet en konsekvens av pågående pandemi.

Det känns coolt att för egen maskin och på egen köl passera alla de sevärdheter som Paris har ett erbjuda bara ett stenkast från relingen. Att passera Eiffeltornet i en av alla Seine krökar och att ta foto av den franska frihetsgudinnan, Louvren och Notre Dame från ett annat perspektiv än från land.

 

På väg mot Eiffeltornet.
 

Den franska frihetsgudinnan.
 

Runt en krök så dyker hela Eiffeltornet upp.

Pont Alexandre III.
 

Mycket guld ja.

 

 

 

Det är inte bara romantiskt under broarna i Paris.

 

Och lika plötsligt är det över, de guldplätterade broarna med statyer och de putsade fasaderna längs turiststråken övergår till grå förorter utan vare sig guld eller silver. 

Vi har redan tidigare bestämd oss för att passera Paris utan att stanna och nu gäller det att hitta en natthamn efter Paris.
 

Vi passerar gästhamnar som är så slitna och dåligt underhållna att vi skulle haft betalt för att ligga över natten och dessutom dubbelkollat vår båtförsäkring en extra gång. Det skall tydligen vara lite status att ha tillgång till båt i Frankrike men det verkar inte som det är så glada i att vara på sjön. De allra flesta båtarna verkar ligga till hamn i långa tider och utan särskilt kärlek eller omvårdnad från båtägaren, såpass länge att grönskan och små björkskott spirar längs skutsidorna.

 

Vid dagens sista sluss hittar vi slutligen vår natthamn, en alldeles perfekt liten brygga precis utanför slussen. Efter en lång dag med många intryck är det ”God Natt Jord” redan före 20.00.

 

21 augusti 2020 på en brygga utanför en sluss 09.00 någonstans utanför Paris.

 

Vi ombord har fått en vederkvickande sömn och vi lossar tampar och ger oss iväg vid 9.00. Seine bjuder inte på några överraskningar idag heller. Det är lugnt och stilla och floden ger oss goda marginaler till mötande kommersiell trafik. De enda båtar man egentligen behöver oroa sig för att de som är ute och kör små motorbåtar med texten E’cole de bateau på båtsidan och som synes svirrar omkring utan mål och mening.

 

Fransk chic längs Seine.

 

Troligtvis slussvaktens sommarresidens.
 

Idag kallar vi upp slussarna via VHF som vi lovat. Vi försöker på stapplig franska informera att vi inte talar franska med väl engelska och ber om tillåtelse att slussa och de svarar: 

Lets go!!

 

Vi tappar hakan av förvåning av svaret och dessutom på engelska. Det hade vi inte förväntat oss i Frankrike men vi är glatt överraskade.

 

Vår plan idag är att lämna Seine och fortsätta vidare på Canal de Loing. I sluss nummer 19 vid Moret skall vi få tillgång till kontrollen vi behöver för att själv sköta slussarna under vidare färd på Canal de Loring och då börjar verkligen Canal de France.